Karolinska institutet och Handelshögskolan i Stockholm toppar Svensk Universitetsranknings totalrankning av 29 universitet och högskolor. Men de intressantaste upplysningarna ligger i de många detaljerna bakom topplistans placeringar.
KI och Handels följs av ytterligare ett par specialhögskolor – Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) – innan de stora universiteten kommer in i bilden: Uppsala universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Lunds universitet, Linköpings, Göteborgs och så på plats 10 av 29, Stockholms universitet.
I botten återfinns de nyare högskolorna i Dalarna, Väst, Skövde, Kristianstad och Högskolan på Gotland.
I botten återfinns de nyare högskolorna i Dalarna, Väst, Skövde, Kristianstad och Högskolan på Gotland.
Bakom Urank står tre erfarna professorer, som med sina breda insikter i högskolevärlden hoppas kunna bidra till studenternas beslutsunderlag.
–Vi vill ge dem inspiration att gå vidare och ta reda på mer, säger Uranks Ingemar Lind, matematiker och professor med nära ett halvsekels erfarenhet som lärare, dekan, prefekt, rektor och styrelseordförande vid fem universitet och högskolor.
Det mest intressanta med rankningen är nämligen inte i första hand totalplaceringen, utan snarare alla de ibland motsägelsefulla detaljupplysningar som döljer sig bakom topplistorna.
Urank bedömer i motsats till andra rankningar inte lärosätena enbart som forskningsinstitutioner. I stället är resultaten en sammanvägning av inte mindre än 27 statistiska kriterier: allt från söktryck, lärartäthet, studenternas antagningsbetyg och prestationer, till hur lätt de färdigutbildade haft att få jobb. Även graden av internationell miljö räknas, liksom hur stor andel av studenterna som har utländsk bakgrund, eller kommer från hem utan studievana.
Alla kriterier har sedan vägts samman och samlats under huvudrubrikerna Studenter, Grundutbildning, Forskning/forskarutbildning, Internationalisering, Lärare, samt Sociala Indikatorer.
Då visar det sig bland annat att några av Sveriges mest anrika universitet ligger relativt lågt vad gäller antal lärare per student, antal helårsprestationer per helårsstudent, studenternas etableringstakt på arbetsmarknaden samt andelen studenter på avancerad nivå ("Grundutbildningen"). Av de tio i topp halkar universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm ned några platser när man enbart tittar under denna rubrik.
Vad gäller Sociala indikatorer – andelen studenter från hem utan studietradition och studenter med utländsk bakgrund – är det snarare regel än undantag att en jumboplats på detta område motsvarar en topplacering i totalrankningen. Av de åtta lärosätena i topp hamnar inte mindre än sex på platserna 21–29 vad gäller de sociala indikatorerna, med Handelshögskolan på absolut sista plats.
Specialhögskolornas topplaceringar förklaras främst av deras kvalificerade programutbildningar med god genomströmning, som rekryterar studenter med goda förkunskaper, samtidigt som utbildningarna leder till en snabb etablering på arbetsmarknaden.
Universiteten behöver inte vara sämre på enskilda utbildningar. Men deras placering kan dras ned av det bredare utbudet.
Skillnaderna mot förra året är små, med få undantag: Karlstads universitet har ryckt fram hela fem placeringar. Även Mittuniversitetet har tagit ett par kliv uppåt på listan, men ligger fortfarande sämst till av de nya universiteten (Örebro, Karlstad, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet). Även Högskolan i Jönköping har avancerat två placeringar.
Ingemar Lind konstaterar att de yngre högskolorna har sämre resurser än de gamla universiteten.
– De kan helt enkelt inte bli lika forskningstäta som de äldre, som får mer statliga pengar till forskning. De nya börjar få bättre tillgång till forskningsmedel, men den resan tar lång tid.
Uranks totalrankning av 29 lärosäten:
(siffra inom parentes = förändring mot i fjol)
1. Karolinska institutet (+/-0)
2. Handelshögskolan i Stockholm (+/-0)
3. Sveriges lantbruksuniversitet (+/-0)
4. Kungl. Tekniska högskolan (+/-0)
5. Uppsala universitet (+1)
6. Chalmers tekniska högskola (-1)
7. Lunds universitet (+/-0)
8. Linköpings universitet (+1)
9. Göteborgs universitet (-1)
10. Stockholms universitet (+1)
11. Umeå universitet (-1)
12. Örebro universitet (+/-0)
13. Högskolan i Jönköping (+2)
14. Luleå tekniska universitet (-1)
15. Södertörns högskola (-1)
16. Malmö högskola (+/-0)
17. Karlstads universitet (+5)
18. Linnéuniversitetet (+/-0)
19. Mälardalens högskola (+/-0)
20. Blekinge tekniska högskola (+1)
21. Högskolan i Borås (-4)
22. Högskolan i Halmstad (-2)
23. Mittuniversitetet (+2)
24. Högskolan i Gävle (+2)
25. Högskolan Dalarna (-1)
26. Högskolan Väst (+2)
27. Högskolan i Skövde (-4)
28. Högskolan Kristianstad (-1)
29. Högskolan på Gotland (+/-0)
–Vi vill ge dem inspiration att gå vidare och ta reda på mer, säger Uranks Ingemar Lind, matematiker och professor med nära ett halvsekels erfarenhet som lärare, dekan, prefekt, rektor och styrelseordförande vid fem universitet och högskolor.
Det mest intressanta med rankningen är nämligen inte i första hand totalplaceringen, utan snarare alla de ibland motsägelsefulla detaljupplysningar som döljer sig bakom topplistorna.
Urank bedömer i motsats till andra rankningar inte lärosätena enbart som forskningsinstitutioner. I stället är resultaten en sammanvägning av inte mindre än 27 statistiska kriterier: allt från söktryck, lärartäthet, studenternas antagningsbetyg och prestationer, till hur lätt de färdigutbildade haft att få jobb. Även graden av internationell miljö räknas, liksom hur stor andel av studenterna som har utländsk bakgrund, eller kommer från hem utan studievana.
Alla kriterier har sedan vägts samman och samlats under huvudrubrikerna Studenter, Grundutbildning, Forskning/forskarutbildning, Internationalisering, Lärare, samt Sociala Indikatorer.
Då visar det sig bland annat att några av Sveriges mest anrika universitet ligger relativt lågt vad gäller antal lärare per student, antal helårsprestationer per helårsstudent, studenternas etableringstakt på arbetsmarknaden samt andelen studenter på avancerad nivå ("Grundutbildningen"). Av de tio i topp halkar universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm ned några platser när man enbart tittar under denna rubrik.
Vad gäller Sociala indikatorer – andelen studenter från hem utan studietradition och studenter med utländsk bakgrund – är det snarare regel än undantag att en jumboplats på detta område motsvarar en topplacering i totalrankningen. Av de åtta lärosätena i topp hamnar inte mindre än sex på platserna 21–29 vad gäller de sociala indikatorerna, med Handelshögskolan på absolut sista plats.
Specialhögskolornas topplaceringar förklaras främst av deras kvalificerade programutbildningar med god genomströmning, som rekryterar studenter med goda förkunskaper, samtidigt som utbildningarna leder till en snabb etablering på arbetsmarknaden.
Universiteten behöver inte vara sämre på enskilda utbildningar. Men deras placering kan dras ned av det bredare utbudet.
Skillnaderna mot förra året är små, med få undantag: Karlstads universitet har ryckt fram hela fem placeringar. Även Mittuniversitetet har tagit ett par kliv uppåt på listan, men ligger fortfarande sämst till av de nya universiteten (Örebro, Karlstad, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet). Även Högskolan i Jönköping har avancerat två placeringar.
Ingemar Lind konstaterar att de yngre högskolorna har sämre resurser än de gamla universiteten.
– De kan helt enkelt inte bli lika forskningstäta som de äldre, som får mer statliga pengar till forskning. De nya börjar få bättre tillgång till forskningsmedel, men den resan tar lång tid.
Uranks totalrankning av 29 lärosäten:
(siffra inom parentes = förändring mot i fjol)
1. Karolinska institutet (+/-0)
2. Handelshögskolan i Stockholm (+/-0)
3. Sveriges lantbruksuniversitet (+/-0)
4. Kungl. Tekniska högskolan (+/-0)
5. Uppsala universitet (+1)
6. Chalmers tekniska högskola (-1)
7. Lunds universitet (+/-0)
8. Linköpings universitet (+1)
9. Göteborgs universitet (-1)
10. Stockholms universitet (+1)
11. Umeå universitet (-1)
12. Örebro universitet (+/-0)
13. Högskolan i Jönköping (+2)
14. Luleå tekniska universitet (-1)
15. Södertörns högskola (-1)
16. Malmö högskola (+/-0)
17. Karlstads universitet (+5)
18. Linnéuniversitetet (+/-0)
19. Mälardalens högskola (+/-0)
20. Blekinge tekniska högskola (+1)
21. Högskolan i Borås (-4)
22. Högskolan i Halmstad (-2)
23. Mittuniversitetet (+2)
24. Högskolan i Gävle (+2)
25. Högskolan Dalarna (-1)
26. Högskolan Väst (+2)
27. Högskolan i Skövde (-4)
28. Högskolan Kristianstad (-1)
29. Högskolan på Gotland (+/-0)
No comments:
Post a Comment