Taming Islands: bara prova det, Nordkorea

På Guam, den amerikanska ö i västra Stilla havet som Nordkorea hotat att anfalla med raketer, låter sig invånarna inte skrämmas.

– Mitt budskap till Nordkorea är: Försök bara, vi kommer att förinta er! säger Lisamarie Flores, chef på puben The Tower of London, i samtal med brittiska nättidningen Mail Online.
Hon tillägger:

– Kim är inget annat än en liten diktator som försöker framställa sig som en stor man. Det finns inte på kartan att vi skulle bli rädda för honom.
Att amerikaner i fastlands-USA upprörs över nordkoreanernas vapenskrammel bekommer inte Flores speciellt.
– Bland mina stamgäster är inte detta mycket till samtalsämne. De är mer intresserade av finalen i NCAA-basketen än av Nordkorea.
Chefen för ett lyxhotell på den bland turister populära ön säger till tidningen att han betraktar ”det här med Nordkorea som rent nonsens”.
– Vårt hotell är nära nog fullbelagt. Och vi har inte fått in en enda avbokning sedan krisen bröt ut, säger han vidare.

– Nordkoreanerna kan omöjligen slå till mot oss därbortifrån. Och försöker de avfyra något så plockar vi ned det från himlen med en enkel knapptryckning.

Uran bomb föll förbi nukleär Sverige

På måndagseftermiddagen den 25 mars smög ett fartyg lastat med 68 kilo höganrikat uran, tillräckligt för två atombomber, förbi Helsingborg. Den explosiva frakten skedde i största hemlighet.

Varken kustbevakningen, marinen eller Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) säger sig ha haft kännedom om frakten ombord på Maltaflaggade Mikhail Dudin, på väg från polska Gdansk till Murmansk på Kolahalvön.
Det passerade genom Öresund på sin väg norrut.

– Det är snarare en fördel om man inte informerar när det är kärnvapenmaterial man transporterar. Det ska så få som möjligt känna till, säger Helmuth Zika, transportinspektör på SSM.
Vem som har ansvar för att följa frakten är oklart – myndigheten, kustbevakningen och marinen hänvisar till varandra.
Sekretessen var stor när frakten av 68 kilo höganrikat uran, enligt USA tillräckligt för två atombomber, gick från forskningsreaktorn Rez utanför Prag natten till den 23 mars under bevakning av tjeckiska specialstyrkor och amerikanska atomsäkerhetsmyndigheten NNSA.
Transporten var en del i det USA-finansierade arbetet med att få bort höganrikat radioaktivt material från Östeuropa och minimera risken för att det hamnar i terroristers händer.

Slutdestinationen var den topphemliga ryska atomanläggningen Majak, långt bort vid Uralbergens fot. Med en omväg över hela norra Europa och runt 700 mil på lastbil, båt och tåg tog frakten två veckor.

Tidigare har liknande transporter från Tjeckien gått på järnväg eller flyg direkt till Ryssland – men inte denna gång.

I stället stävade Mikhail Dudin i en vecka längs med den svenska och norska kusten till ryska Atomflots specialhamn i Murmansk, 60 mil nordost om Luleå. Murmansks industri och atomflotta har länge oroat den lokala miljörörelsen.

– Det här är inte den första kärnavfallsfrakten genom Murmansks hamn, och regeringen döljer det som vanligt, sade miljöaktivisten Vitalij Servetnik till den regionala nyhetssajten Barents Observer.
I fredags meddelade NNSA att det höganrikade uranet, det sista från Tjeckien, nått sin destination.
– I dag kan vi säkert säga att världen är säkrare från kärnvapenterrorism än vad den var för fyra år sedan (då projektet inleddes), sade Neile Miller på NNSA.
Att fler liknande transporter kommer att gå till Murmansk är inte osannolikt. Ytterligare tre länder väntar på att skeppa sitt höganrikade uran och plutonium under året, enligt myndigheten.

Tomas Jordan/TT

Här är de bästa universiteten i landet

Karolinska institutet och Handelshögskolan i Stockholm toppar Svensk Universitetsranknings totalrankning av 29 universitet och högskolor. Men de intressantaste upplysningarna ligger i de många detaljerna bakom topplistans placeringar.

KI och Handels följs av ytterligare ett par specialhögskolor – Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) – innan de stora universiteten kommer in i bilden: Uppsala universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Lunds universitet, Linköpings, Göteborgs och så på plats 10 av 29, Stockholms universitet.
I botten återfinns de nyare högskolorna i Dalarna, Väst, Skövde, Kristianstad och Högskolan på Gotland.

Bakom Urank står tre erfarna professorer, som med sina breda insikter i högskolevärlden hoppas kunna bidra till studenternas beslutsunderlag.
–Vi vill ge dem inspiration att gå vidare och ta reda på mer, säger Uranks Ingemar Lind, matematiker och professor med nära ett halvsekels erfarenhet som lärare, dekan, prefekt, rektor och styrelseordförande vid fem universitet och högskolor.
Det mest intressanta med rankningen är nämligen inte i första hand totalplaceringen, utan snarare alla de ibland motsägelsefulla detaljupplysningar som döljer sig bakom topplistorna.
Urank bedömer i motsats till andra rankningar inte lärosätena enbart som forskningsinstitutioner. I stället är resultaten en sammanvägning av inte mindre än 27 statistiska kriterier: allt från söktryck, lärartäthet, studenternas antagningsbetyg och prestationer, till hur lätt de färdigutbildade haft att få jobb. Även graden av internationell miljö räknas, liksom hur stor andel av studenterna som har utländsk bakgrund, eller kommer från hem utan studievana.
Alla kriterier har sedan vägts samman och samlats under huvudrubrikerna Studenter, Grundutbildning, Forskning/forskarutbildning, Internationalisering, Lärare, samt Sociala Indikatorer.
Då visar det sig bland annat att några av Sveriges mest anrika universitet ligger relativt lågt vad gäller antal lärare per student, antal helårsprestationer per helårsstudent, studenternas etableringstakt på arbetsmarknaden samt andelen studenter på avancerad nivå ("Grundutbildningen"). Av de tio i topp halkar universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm ned några platser när man enbart tittar under denna rubrik.
Vad gäller Sociala indikatorer – andelen studenter från hem utan studietradition och studenter med utländsk bakgrund – är det snarare regel än undantag att en jumboplats på detta område motsvarar en topplacering i totalrankningen. Av de åtta lärosätena i topp hamnar inte mindre än sex på platserna 21–29 vad gäller de sociala indikatorerna, med Handelshögskolan på absolut sista plats.
Specialhögskolornas topplaceringar förklaras främst av deras kvalificerade programutbildningar med god genomströmning, som rekryterar studenter med goda förkunskaper, samtidigt som utbildningarna leder till en snabb etablering på arbetsmarknaden.
Universiteten behöver inte vara sämre på enskilda utbildningar. Men deras placering kan dras ned av det bredare utbudet.
Skillnaderna mot förra året är små, med få undantag: Karlstads universitet har ryckt fram hela fem placeringar. Även Mittuniversitetet har tagit ett par kliv uppåt på listan, men ligger fortfarande sämst till av de nya universiteten (Örebro, Karlstad, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet). Även Högskolan i Jönköping har avancerat två placeringar.
Ingemar Lind konstaterar att de yngre högskolorna har sämre resurser än de gamla universiteten.
– De kan helt enkelt inte bli lika forskningstäta som de äldre, som får mer statliga pengar till forskning. De nya börjar få bättre tillgång till forskningsmedel, men den resan tar lång tid.
Uranks totalrankning av 29 lärosäten:
(siffra inom parentes = förändring mot i fjol)
1. Karolinska institutet (+/-0)
2. Handelshögskolan i Stockholm (+/-0)
3. Sveriges lantbruksuniversitet (+/-0)
4. Kungl. Tekniska högskolan (+/-0)
5. Uppsala universitet (+1)
6. Chalmers tekniska högskola (-1)
7. Lunds universitet (+/-0)
8. Linköpings universitet (+1)
9. Göteborgs universitet (-1)
10. Stockholms universitet (+1)
11. Umeå universitet (-1)
12. Örebro universitet (+/-0)
13. Högskolan i Jönköping (+2)
14. Luleå tekniska universitet (-1)
15. Södertörns högskola (-1)
16. Malmö högskola (+/-0)
17. Karlstads universitet (+5)
18. Linnéuniversitetet (+/-0)
19. Mälardalens högskola (+/-0)
20. Blekinge tekniska högskola (+1)
21. Högskolan i Borås (-4)
22. Högskolan i Halmstad (-2)
23. Mittuniversitetet (+2)
24. Högskolan i Gävle (+2)
25. Högskolan Dalarna (-1)
26. Högskolan Väst (+2)
27. Högskolan i Skövde (-4)
28. Högskolan Kristianstad (-1)
29. Högskolan på Gotland (+/-0)

Swedbank Ryssland och Ukraina

Swedbank säljer sina verksamheter i Ryssland och Ukraina. Äventyret i Ukraina har kostat bankens aktieägare cirka elva miljarder kronor.

– Med facit i hand har det inte varit en bra investering för Swedbanks aktieägare, självklart, säger Johannes Rudbeck, chef för investerarrelationer på Swedbank, till TT.
Swedbank ska under första halvåret i år sälja vad banken har kvar i Ryssland och Ukraina – en fortsättning på strategin att fokusera på marknaderna i Sverige och de tre baltiska länderna. 155 anställda i Ukraina får följa med till Mykola Lagun, som är majoritetsägare i Delta Bank.

Swedbank ska heller inte göra nya affärer i Ryssland och existerande verksamhet avvecklas. Utlåningen ska minska i och med amorteringar.

Förlusten sedan insteget i Ukraina 2007 ligger alltså på cirka elva miljarder kronor. Verksamheten i Ryssland har inte inneburit förluster för aktieägarna.

– Vi har gjort en mindre vinst ackumulerat över åren, säger Rudbeck.

De senaste åren har Swedbanks engagemang i Ukraina och Ryssland gradvis minskats. Men före finanskrisen 2008–2009 såg Swedbank stor potential för tillväxt i de båda länderna.

– Då fanns det en annan strategi på plats och en annan ledning, säger Rudbeck.

TT

United States stärker skydd mot Nordkorea

USA har placerat en jagare med kapacitet att skjuta ned missiler i farvattnet kring Nordkorea. USS ”Fitzgerald” skulle egentligen ha återvänt till sin hemmahamn.

Beskedet om att USA låter USS ”Fitzgerald” stanna kvar efter den gemensamma övningen med Sydkorea den gångna veckan istället för att återvända till Japan kom sent på måndagskvällen.
Enligt en anonym talesman för det amerikanska försvaret placeras jagaren utanför Nordkoreas nationella farvatten för att ge "ett ökat skydd mot missiler om så skulle bli nödvändigt".

Nordkorea har hotat att anfalla USA med missiler och jagarens placering ska ses som ett förösk att möta det hotet.

Clas Svahn

Nordkorea kan dölja en ny typ av atombomber

Effektivt undanröjda radioaktiva spår efter provsprängningen för några veckor sedan kan tyda på att Nordkorea lyckats tillverka en ny typ av atombomb, tror experter.

Såväl amerikanska regeringstjänstemän som oberoende experter säger att Nordkorea troligen har vidtagit speciella åtgärder för att dölja detaljer kring landets senaste kärnvapenprov, som genomfördes i februari.
Det spär på misstankarna att de nordkoreanska vapenkonstruktörerna gått över till höganrikat uran som bombkärna, skriver Washington Post.

Analyser av detonationen den 12 februari visar att effekterna av sprängningen har dolts anmärkningsvärt väl. Inte mycket radioaktivt materal har sluppit ut i atmosfären och kunnat detekteras.
Dagarna efter sprängningen kunde inte vare sig sydkoreanska eller amerikanska sensorer fånga upp ens ett spår av de vanliga radioaktiva gaserna.
Frånvaron av mätbara bevis kan vara ett medvetet försök av regimen att dölja att man utvecklat ny bombteknik, enligt Washington Posts källor.
– Det finns väldigt lite information, vilket indikerar att nordkoreanerna är skickliga på att dölja det, säger en expert.
Seismologiska mätningar har visat att provsprängningen ägde rum ovanligt djupt under marken och att den var ungefär lika stark som Hiroshimabomben 1945.
Kärnvapentestet var det tredje av Nordkorea sedan 2006. De två första provsprängda bomberna tros ha byggt på plutonium från ett alltmer krympande lager klyvbart material som nordkoreanerna byggde upp i slutet av 1990-talet.
Om Nordkorea nu framgångsrikt har genomfört ett test med en bomb baserad på uran visar det att regimen hittat ett nytt sätt att tillverka kärnvapen och bemästrar ny teknik för höganrikning.
Enligt experterna som Washington Post har talat med innebär detta också en ökad oro för att diktaturen i Pyongyang samarbetar med Iran.
Det finns flera teknikvägar till en atombomb. Den bomb USA släppte över Hiroshima den 6 augusti 1945 byggde på höganrikat uran, och den som fälldes över Nagasaki tre dagar senare hade plutoniumkärna.
Nordkorea har alltså haft plutonium sedan lång tid, men det anrikade uranet är av senare datum. Iran har fokuserat på anrikning av uran, vilket landet hävdar görs för civila syften.

DN

Sydkorea är redo att svara på hårt

Sydkoreas president svarade på måndagen i starka ordalag på den senaste tidens aggressiva nordkoreanska retorik: ”Vi kommer att slå tillbaka hårt mot varje provokation”. Men experter i Seoul tror inte på fullt krig.

Sydkorea kommer att svara med kraft på varje nordkoreansk provokation, enligt den sydkoreanska presidenten. Seoul kommer att ge ett starkt och snabbt militärt svar ”utan hänsyn till politiska konsekvenser”, sade Park Geun-hye på måndagen vid ett möte med försvarsministern och andra höga tjänstemän.
I lördags sade ledarna i Pyongyang genom den officiella nyhetsbyrån KCNA att Nordkorea nu träder in i ett tillstånd av krig med sin koreanska granne. Det hotfulla uttalandet var en reaktion på de militärövningar Sydkorea genomfört tillsammans med USA. Rent tekniskt har de båda koreanska staterna varit i krig sedan 1950, när Koreakriget startade.

Den sydkoreanska regeringen fick hård kritik för att ha reagerat för långsamt när Nordkorea 2010 besköt en ö nära havsgränsen i väster mellan de båda länderna. Beslutsgången har nu ändrats så att lokala militära enheter har rätt att reagera direkt på attacker, utan att invänta order från högsta ledningen i Seoul, skriver Reuters.
Spänningen på halvön började stiga i början av mars, när USA och Sydkorea inledde en årlig militärövning där bland annat amerikanska B2-bombplan ingår. På söndagen kompletterade USA övningen med stridsplan av typen F22.
Nordkorea har svarat med att placera missiler i stridsberedskap och rikta dem mot amerikanska och sydkoreanska mål. Diktatorn Kim Jong-Un har hotat att använda kärnvapen. Regimen publicerar mängder av bilder där arméförband ses rusta och träna för strid.
Men enligt sydkoreanska bedömare har det inte ännu synts några tecken på onormal militär aktivitet norr om gränsen. Experter i Sydkorea och USA tonar ner det krigiska utspelet från Nord. En talesperson för nationella säkerhetsrådet i Washington menar att det är ännu ett utbrott av ”välbekant” hård retorik.
En forskare vid Seouls nationella universitet, Chang Yong-seok, säger till Korea Times att det knappast finns någon risk för ett fullskaligt krig mellan de båda koreanska staterna, eftersom Kim Jong-un är smart nog att väga för- och nackdelar mot varandra.
En annan akademisk expert i Seoul, professor Yoo Ho-yeol vid Koreauniversitetet, säger till samma tidning att ”om inte Nordkorea vill riskera att dess regim kollapsar kan landet inte trycka på knappen för att starta ett krig”.
Däremot skulle det kunna komma till nya mindre våldsutbrott och skärmytslingar, som den i övärlden 2010, menar experterna.
Trots det höga tonläget har Nordkorea inte stängt den gemensamma nord- och sydkoreansk industrizonen Kaesong vid gränsen. Zonen är viktig för att nordkoreanerna ska få in hårdvaluta.