Glutenintolerans är betydligt vanligare bland barn i Sverige än man tidigare trott, visar ny forskning. Hos vissa individer kan sjukdomen förhindras med enkla knep.
Inte någon annanstans i Europa är glutenintolerans, celiaki, så vanligt som i Sverige. Runt 150 000 svenskar tros lida av den kroniska sjukdomen. Av dem har 100 000 ännu inte fått diagnos och behandling.
– Fler svenskar har den genetiska förutsättningen att utveckla glutenintolerans än andra. De flesta har inga symptom, andra kanske har symptom som trötthet och hård mage utan att veta att de har en sjukdom, säger Annelie Carlsson, docent och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus Lund och en av forskarna bakom studien.
– Fler svenskar har den genetiska förutsättningen att utveckla glutenintolerans än andra. De flesta har inga symptom, andra kanske har symptom som trötthet och hård mage utan att veta att de har en sjukdom, säger Annelie Carlsson, docent och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus Lund och en av forskarna bakom studien.
Fram till 1970-talet var glutenintolerans ovanligt i Sverige. Den diagnostiserades endast hos ett barn av tusen. Men 1982 ändrades kostråden för spädbarn: Mat innehållande gluten skulle från och med nu introduceras i kosten först när barnet är 6 månader och inte vid 4 månaders ålder som tidigare varit fallet.
Det visade sig vara ett dåligt råd. Från och med 1984 ökade förekomsten av glutenintolerans i Sverige kraftigt. Tio år senare minskade den lika abrupt efter det att nya kostråd för spädbarn lanserats. Fenomenet kom att kallas för ”Den svenska celiakiepidemin” och är även internationellt känd.
Nu var det inte bara en senarelagd introduktion av gluten som låg bakom epidemin. Vid samma tid ökades mängden mjöl i välling och gröt – och därmed fick barn mer gluten – jämfört med innan och efter epidemin. En annan faktor av stor betydelse är amningslängden, längre amning minskar risken att få sjukdomen
Forskarnas fynd visar att risken att utveckla glutenintolerans minskar om mat med gluten introduceras gradvis i små mängder till spädbarn med start från fyra månaders ålder – och helst under pågående amning. De råd som idag ges till föräldrar kring de yngsta barnens mat ligger i linje med dessa fynd.
De nya forskningsrönen publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Pediatrics.
Det visade sig vara ett dåligt råd. Från och med 1984 ökade förekomsten av glutenintolerans i Sverige kraftigt. Tio år senare minskade den lika abrupt efter det att nya kostråd för spädbarn lanserats. Fenomenet kom att kallas för ”Den svenska celiakiepidemin” och är även internationellt känd.
Nu var det inte bara en senarelagd introduktion av gluten som låg bakom epidemin. Vid samma tid ökades mängden mjöl i välling och gröt – och därmed fick barn mer gluten – jämfört med innan och efter epidemin. En annan faktor av stor betydelse är amningslängden, längre amning minskar risken att få sjukdomen
Forskarnas fynd visar att risken att utveckla glutenintolerans minskar om mat med gluten introduceras gradvis i små mängder till spädbarn med start från fyra månaders ålder – och helst under pågående amning. De råd som idag ges till föräldrar kring de yngsta barnens mat ligger i linje med dessa fynd.
De nya forskningsrönen publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Pediatrics.
No comments:
Post a Comment