Så får din personliga ekonomi 2014

Många svenskar får bättre ekonomi nästa år. Det beror till stor del på låga prisökningar och räntor samtidigt som lönerna höjs och skatten sänks.

Det är framför allt de som har arbete som får det bättre nästa år. Institutet för privatekonomi, Swedbank, har tagit fram siffror som visar att en tvåbarnsfamilj får ungefär 1 300 kronor mer att röra sig med i januari 2014 än samma månad 2013.

Men arbetslösa och sjuka får varken sänkt skatt eller löneökningar. Föräldralediga kan inte heller dra nytta av skattesänkningen. Pensionerna minskas samtidigt som pensionärernas skattesänkning är mindre än de förvärvsarbetandes.

Nästa år sänks de ersättningar som förändras i takt med prisbasbeloppet. Det beror på att priserna i stort sett legat stilla och till och med sjunkit något. Sänkningen påverkar bland annat studiemedel och sjuk- och föräldrapenningen.

Här är de viktigaste förändringarna som påverkar din ekonomi nästa år:

Löner.
Det är omöjligt att säga hur mycket var och en får i löneökning men man brukar räkna med ett snitt på 3 procent. Det ger 600 kronor mer före skatt för den som tjänar 20 000 kronor i månaden. 
Prisökningar. 
På decembermötet gjorde Riksbanken bedömningen att inflationen blir ungefär 0,6 procent 2014. Det gör att många kan räkna med reallöneökningar nästa år, alltså att lönen höjs mer än priserna.
Skatter.
Det femte jobbskatteavdraget ger upp till 340 kronor mer i månaden. De som betalar statlig skatt får mer eftersom brytpunkten höjs. Den extra höjningen av brytpunkten, som regeringen ville göra, stoppades av oppositionen. Men brytpunkten höjs automatiskt med prisökningarna plus 2 procentenheter varje år.

Det betyder att statlig skatt tas ut med 20 procent på inkomster över 36 160 kronor i månaden nästa år, 2013 går gränsen vid 35 525 kronor. Inkomstgränsen för när man ska betala 25 procent i statlig skatt höjs också. Den övre brytpunkten höjs också automatiskt från 49 300 kronor i månaden till 51 310 kronor i månaden.

Pensionärer får sänkt skatt med ungefär en hundralapp i månaden genom höjt grundavdrag. För dem som fyller 65 år eller är äldre 2014 blir de nya brytpunkterna för statlig skatt 38 400 kronor i månaden respektive 52 870 kronor i månaden.

Ungefär 33 procent av svenskarna får höjd total kommunalskatt, alltså både kommun- och landstingsskatt, när skatten höjs i 106 kommuner. Det gör att den genomsnittliga kommunalskatten ökar från 31,73 till 31,86 procent. Det innebär att skattesänkningen kan bli mindre än de belopp som står i tabellen här bredvid för dem som bor i kommuner som höjer skatten.

Alkoholskatten höjs så att en flaska sprit blir 1:90 kronor dyrare, priset på en flaska vin ökar med 1:40 kronor och priset på en burk öl ökar med 0:40 öre.

Pensionsinkomster. 
Den allmänna pensionen från staten sänks med i genomsnitt 300 kronor si månaden och som mest 470 kronor i månaden före skatt. Men höjda bidrag och sänkt skatt gör att sänkningarna blir mindre eller vänds till ett litet plus.

För dem som har garantipension och bostadstillägg kompenseras minskningen av pensionen framför allt genom att bidragen ökar. Pensionsmyndigheten har räknat på hur förändringarna påverkar olika typfall. Beräkningarna visar att en ensamstående pensionär med bostadstillägg, född 1938 eller senare, som har lägre pension än 17 800 kronor i månaden, får ungefär lika mycket att röra sig med 2014 som i år. Se grafiken här bredvid.

Boendekostnad.
Hyrorna beräknas stiga med 1,5 till 2 procent. Mycket pekar på att boräntorna blir låga även nästa år. Riksbanken räknar med att reporäntan ligger kvar på 0,75 procent under hela 2014. Finansinspektionens krav på att bankerna ska binda mer eget kapital kan höja boräntorna något men det är i så fall fråga om en eller ett par tiondels procentenheter.

Avgifter.
Avgiften till a-kassan sänks med som mest 255 kronor i månaden. Hur stor sänkningen blir för dem som arbetar och är medlemmar i både facket och a-kassan framgår av tabellen här bredvid. Är du sjuk, arbetslös eller enbart med i a-kassan blir sänkningen något mindre.
Fastighetsavgiften höjs så att den högsta avgiften blir 7 112 kronor i stället för 7 074 kronor.

Försäkringar, bidrag och studiemedel.
Studiestödet sänks med 20 kronor i månaden per fyraveckorsperiod, från 9.024 kronor till 9.004 kronor. 
Den högsta sjukpenningen sänks med 2 kronor per dag från 710 kronor till 708 kronor. Det motsvarar ungefär 60 kronor i månaden före skatt.
Den högsta föräldrapenningen sänks med 2 kronor per dag från 946 kronor till 944 kronor. Det blir cirka 60 kronor mindre i månaden före skatt.
Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs med 200 kronor för ett barn, 250 kronor för två barn och 300 kronor för tre barn. Försäkringskassans hemsida uppdaterar räknesnurran för bostadsbidraget inför årsskiftet och då går det att räkna ut hur stort bidraget blir beroende på inkomst och hyra.

Övrigt.
Fribeloppet för studerande höjs med 30.000 kronor så att studerande kan tjäna 172.400 kronor per år utan att förlora studiemedel.
Pensionärer ska kunna ha en arbetsinkomst på 20.000 kronor per år utan att bostadstillägget minskas.
Den 1 juli införs en fritidspeng till barnfamiljer som fått försörjningsstöd de senaste sex månaderna. Fritidspengen är högst 3.000 kronor och gäller barn i årskurserna 4 till 9 som har regelbundna fritidsaktiviteter.
Det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar förlängs i tre år till 2016. Nedsättningen gäller elbilar, gasbilar och laddhybridbilar.

Stark tillväxt oväntat i USA

USA:s ekonomi växte med 3,6 procent i tredje kvartalet, visar reviderade siffror från USA:s handelsdepartement.

En tidigare preliminär beräkning visade på en tillväxt på 2,8 procent.
Analytiker hade räknat med en viss uppjustering, men bara till 3,0 procent

Sju myter om energibesparing...

Sänka nattemperaturen eller inte? Det finns en hel uppsjö av myter kring energisparande. ”Jag tror att människor har behov av att försvara sitt synsätt”, säger energi- och klimatrådgivare Joanna Weiss.

Miljön har blivit ett viktigt argument för att spara energi och vi drunknar i olika rekommendationer. Frågan är vad som är sanning eller myt.
En sak som är säker är att myterna kring energisparande har förändrats över åren och är kopplade till teknologin.
– Det här med energi har varit aktuellt ända sedan oljekrisen 1973, då stat, kommun och landsting sa att de skulle reducera sitt oljeberoende. Jag tycker att man avverkar olika myter undan för undan, säger Bertil Starberg som är kommunal energi- och klimatrådgivare i Stockholmsregionen.

Belysning är ett område som är behäftat med många myter. Vem har till exempel inte hört att det är bättre att låta lampan vara tänd om man bara lämnar rummet en kort stund?
– Det är bättre att släcka lampan. Den senaste forskningen visar att rum inte är mörkrädda, säger Joanna Weiss och skrattar.
Sju myter om energisparande
1 Myt: Att lämna laddaren kvar i telefonen drar ingen extra ström när batteriet är fulladdat.
Sanning: Så länge kontakten sitter i vägguttaget drar laddaren ström, trots att batteriet är fullt.
2 Myt: Det är bättre att lämna lampan på om man bara lämnar rummet en kort stund.
Sanning: Det här är en jättegammal myt som har sin bakgrund i att gamla lysrör krävde mycket energi för att tändas. Med dagens lampor tjänar man på att släcka och sedan tända igen.
3 Myt: Skärmsläckare sparar ström.
Sanning: Skärmsläckare drar energi precis som alla andra datorprogram. I stället bör man ställa in datorn så att den går ned i energisparläge efter en viss tid eller stänga av den.
4 Myt: Det lönar sig att investera i nya energieffektiva fönster.
Sanning: Delvis sant. Mer värme stannar kvar i huset, men återbetalningstiden kan vara lång. I stället kan man renovera fönstren genom att byta innerruta eller installera en extra ruta, vilket är billigare.
5 Myt: Det går åt mindre energi för att värma upp oljefyllda element än elektriska element.
Sanning: Det är en minimal skillnad i energiåtgång.
6 Myt: Man tjänar mycket pengar på att sänka nattemperaturen.
Sanning: Temperatursänkning under så kort tid ger liten påverkan, eftersom det kostar att värma upp huset igen.
7 Myt: Nybyggda hus alltid är mer energieffektiva än äldre.
Sanning: Delvis sant. Boverket har under åren skärpt sina regler för hur mycket energi ett hus får dra per kvadratmeter och år, men det finns inget krav på att reglerna ska tillämpas på fritidshus.
Källa: Energi- och klimatrådgivningen i Stockholms län

Inlägget genererade 150 miljoner klipp

Lennart Israelsson, eller Aktiestinsen som han är mer känd som, köpte aktier för 600 kronor 1946. Sedan dess har hans hobby genererat en förmögenhet på cirka 150 miljoner kronor.

Smålänningen Lennart Israelsson är i dag 97 år gammal. När DN ringer upp honom för att fråga om tips på hur man gör aktieklipp svarar han på tredje signalen.
– Det där har jag ganska bra koll på. Jag har 70 års erfarenhet av börsen, säger han glatt.

Lennart Israelsson är ingen vanlig börshaj. Han växte upp under enkla förhållanden på den småländska landsbygden. I sin ungdom cyklade han till Stockholm för att söka jobb men återvände till Småland när andra världskriget bröt upp. Han fick jobb vid järnvägen och hade en lön på 180 kronor i månaden. 1946 hade han sparat ihop 600 kronor som han, till sin mammas förfäran, valde att satsa på aktier.
– Det var inga arbetare som satsade på aktier då men jag hade läst artiklar om aktier i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Artiklarna inspirerade mig och gjorde att jag bågade satsa.
600 kronor var väl ganska mycket pengar på den tiden?
– Ja, ungefär 50 000 kronor i dagens penningvärde. Min mamma tyckte inte att aktierna var en bra idé eftersom hon hade en bror som förlorat mycket pengar i samband med Krügerkraschen.
Lennart Israelsson behöll sitt jobb på järnvägen fram till pensionen och blev på fritiden rikare och rikare på sina aktieköp.
Vad är dina bästa aktietips?
– Jag kunde ingenting om aktier när jag började men jag har läst i tidningen Aktiespararna och haft mycket hjälp av den. Jag har genom åren tittat på P/E-tal, kassaflöde och utdelning när jag har köpt aktier. Har P/E-talet varit mellan 5 och 15 så har jag köpt. Jag brukar också vara noga med att kassaflödet ska vara 4-5 procent.
(Genom P/E-talet kan man få reda på hur många år det kan ta innan man genom vinsten får tillbaka på sin investering, förutsatt att företaget delar ut allt alternativt återinvesterar det och höjer värdet)
Lennart Israelsson tycker också att den som är nybörjare ska satsa på branscher som fastigheter och skog.
– Det gjorde jag när många andra satsade på aktier inom IT och det gick väldigt bra. Jag tror fortfarande att det är bra marknader att satsa på.
Aktiestinsen är heller inte särskilt mycket för att göra riskfyllda aktieaffärer.
– Jag brukar inte satsa på nya företag utan har väntat tills de har kommit i gång.
Har du haft några motgångar med dina aktieköp?
– Det är klart att börsen har fallit några gånger men då har jag inte sålt.
Köper du fortfarande aktier?
– Nej, nu har jag gett bort mina pengar. Jag har satt in 110 miljoner i olika stiftelser och delar ut stipendier till ungdomar. Förhoppningsvis kan jag inspirera andra att få intresse för aktier.

"Vi åkte hit och dit, och hela planet flög"

En passagerare som var med på det ryska olycksplanets näst sista flygning i går söndag vittnar om kraftiga skakningar och vettskrämda passagerare. Det visar sig samtidigt att bolaget Tatarstan Airlines har varit i blåsväder förr.

Den svarta lådan på olycksplatsen i Kazan, 60 mil öster om Moskva, har återfunnits. De ryska haveriutredarna arbetar efter hypotesen att antingen ett tekniskt fel eller misstag av piloterna orsakade söndagens krasch, där 50 människor omkom.
Det var vid ett andra landningsförsök som planet tappade höjd, föll ”nästan vertikalt mot marken” enligt vittnesuppgifter, och kraschade i landningsbanan.

Tidigare under söndagen hade samma plan, en Boeing 737-500, flugit i motsatt riktning, från Kazan till Moskva. Journalisten Lenara Kasjafutdinova var med på den turen och har berättat för ryska Kanal 1 om sina upplevelser:
– Passagerarna skrämdes av oerhört starka vibrationer i flygplanet under de sista minuterna innan vi landade på Domodedovoflygplatsen i Moskva. Vi åkte hit och dit, hela planet fladdrade. Sedan när vi gick av var vi förvånade att det inte blåste i Moskva.
Det olycksdrabbade ryska flygbolaget Tatarstan Airlines riskerar nu att stängas ner, precis som andra bolag som drabbats av dödliga krascher. Den statliga utredningskommittén har inlett en undersökning.
I en incident för tre år sedan tvingades passagerare sitta på golvet i mittgången sedan Tatarstan Airlines överbokat en flight mellan turkiska Antalya och Jekaterinburg i Ryssland. Bolaget var då nära att hamna på EU:s ”svarta lista”, men klarade sig med en varning.
Efter vad som har framkommit i ryska medier var de båda piloterna ombord på olycksplanet erfarna, med sammanlagt 21 års flygtid. Men förstepiloten Rustem Salichov hade bara begränsad erfarenhet av det aktuella Boeingplanet.
Just detta plan har varit i trafik sedan 1990. Innan det köptes av Tatarstan Airlines 2008 har det ägts eller leasats av föga kända bolag som Uganda Air, brasilianska Rio Sul och rumänska lågprisbolaget Blue Air.
Ryssland drabbas regelbundet av flygkatastrofer, men är samtidigt att land med mycket högt antal avgångar och landningar.
Små, privata flygbolag har ofta kritiserats för bristande säkerhet. Ett sådant bolag drabbades 2011, då 44 personer omkom utanför staden Jaroslavl, bland dem nästan hela ishockeylaget Lokomotiv Jaroslavl.
De stora ryska flygbolagen däremot anses förhållandevis säkra. På den internationella organisationen Jacdecs flygsäkerhetslista hamnar SAS, på 51 plats, efter såväl Transaero (16:e) som Aeroflot (39:e). Etta på den listan är Finnair.

Kalla Fakta: LFV orsakar alla tredje flygkrasch

Kalla fakta hävdar att det finns enorma brister hos LFV och att verket rentav orsakade var tredje flygolycka under 2012. Nu kräver Haverikommissionen en granskning av säkerheten.

Kalla fakta har granskat svensk flygsäkerhet och fann att var tredje olycka under 2012 berodde på säkerhetsbrister hos LFV. I gårdagens program redovisades en granskning av alla haverirapporter sedan 2008. Antalet flygolyckor som i fjol orsakades av LFV är dubbelt så många som för fem år sedan, trots att flygtrafiken var lägre, skriver Expressen. Brister hos LFV orsakade i fjol 31,3 procent av flygolyckorna och 13,7 procent år 2008.

Ett exempel är olyckan utanför Kebnekaise i mars 2012. Fem personer dog, men inte på grund av tekniska fel i planet. I stället arbetade flygledaren i Kiruna ensam och var oerfaren.

Kimmy Bech, operativ chef vid LFV anser att det inte finns några brister i säkerhetsrutinerna.

– Däremot finns det alltid områden som vi kan förbättra.

New Hope kräver pengar till Filippinerna

Resebranschens egen hjälporganisation New Hope samlar in pengar till två av SOS Barnbyars anläggningar i Filippinerna som efter tyfonen är nästan helt raserade. Scanworld skänkte 10 000 kronor, ett initiativ som snabbt följdes av bland andra JB Travel och Blomgren Travel.

Två av SOS Barnbyars anläggningar drabbades hårt av tyfonen i Filippinerna. Nu hjälper New Hope, tidigare Reseindustrins barnfond, till att samla in pengar till barnbyarna i Tacloban och Calbayog som nästan helt raserades.
Scanworld svarade på New Hopes vädjan om gåvor genom att skänka 10 000 kronor. Därefter satte bland andra också JB Travel och Blomgren Travel in 10 000 kronor vardera.
New Hopes Plusgiro är 90 11 88-3 och Bankgiro 901-1883. Märk betalningen med Filippinerna. Om du har frågor eller önskar en faktura, meddela Elisabet Lanz, vilket belopp du önskar bidra med