De mest populära program för intäkter

Nu skickar fler meddelanden genom chatt-appar än med vanliga sms.

Under förra året skickade vi 17,6 miljarder sms om dagen. Antalet meddelanden som skickades genom appar, så som WhatsApp, var 19 miljarder. Siffrorna kommer från företaget Informa, skriver BBC.
Enligt undersökningen kommer 50 miljarder meddelanden att skickas om dagen genom appar år 2014, jämfört med 21 miljarder traditionella sms.

Skiftet kan komma att innebära konsekvenser för mobiloperatörer, som har sms:en som en stor inkomstkälla.
Pamela Clark-Dickson på Informa säger till BBC att några operatörer redan har märkt av nedgången i antalet skickade sms från abonnenter. Samtidigt tror hon inte att apparna helt kommer att ersätta sms:en i första taget, eftersom apparna bara kan användas i modernare smart phones och många människor, framförallt i utvecklingsländerna, fortfarande använder äldre telefonmodeller.
– Det finns en del faktorer, tror jag, som kommer att hålla sms:andet levande i några år till, säger Pamela Clark-Dickson till BBC.

Nya tjänster på Internet läsa till dig

Tjänster som kan ”läsa” och sammanfatta det senaste på webben är något som de stora internetbolagen tror på. Google har nyligen köpt Wavii för 210 miljoner kronor, en tjänst som även Apple visat intresse för. Nyligen köpte Yahoo likartade Summly.

Tanken bakom Wavii är enligt grundarna att förse användarna med ett nyhetsflöde på ungefär samma sätt som Facebook håller oss uppdaterade om vad våra vänner sysslar med.
I botten finns mjukvara som kan förstå mänsklig text (till skillnad mot datorernas programspråk), så kallad ”natural langauage processing”. Det ger möjlighet att utifrån användarnas önskemål bevaka vad som skrivs på webben, avgöra om det är relevant för användaren och även sammanfatta innehållet.

Summly, som bygger på liknande teknologi, köptes för en månad sedan av Yahoo för ungefär 210 miljoner kronor och är redan integrerad i Yahoos app för Iphone. Bakom Summly står den blott 18-årige britten Nick D’Aloisio och tunga investerare som Hong Kong-miljardären Li Ka-Shing, som även satsat pengar på exempelvis Spotify.
Wavii kommer enligt tekniksajten Techcrunch inte att finnas kvar i sin nuvarande form utan integreras i Googles övriga utbud. Även Apple hade tidigare visat intresse för Wavii, som ett komplement till företagets programvara Siri, ibland kallad en personlig assistent, som kan styras med rösten.

Svenskar arbetar tolfte bästa restaurangen i världen

På måndagskvällen tillkännagav brittiska tidskriften Restaurant årets lista över världens 50 bästa restauranger. På tolfte plats återfinns svenska krögarna Björn Frantzén och Daniel Lindeberg på Frantzén/Lindeberg i Gamla Stan, Stockholm.

The World’s 50 Best Restaurants delas ut av den brittiska tidningen Restaurant magazine. Ceremonin hålls på Guildhall i London.
Svensken Magnus Nilsson hamnade, liksom förra året, på en 34:e plats med restaurangen Fäviken i Järpen

Förra året hamnade Björn Frantzén och Lindeberg på listans 20:e plats. Juryn berömde restaurangens enkla och rena användning av nordiska råvaror.
– Man har ingen aning om den där listan innan, vi kan lika gärna hamna sjua som fyrtiosjua. Vi kom in på nummer tjugo förra året och det var en väldigt bra placering, det finns liksom fem miljoner restauranger i världen. Det är lite sjukt, säger Björn Frantzén, som var på plats i London under ceremonin.
Björn Frantzén säger att han bara försöker göra sådant han gillar och som han själv tycker är gott.
– Jag vet inte vad det är som verkar gå hem, det är svårt att säga. Vi är en liten restaurang. Det här är vårt bokslut och det sista som händer på året, i morgon är det jobb igen, säger han.
Förstapriset har under tre år i rad tilldelas restaurangen Noma i Köpenhamn.
Juryn består av över 900 internationella branschexperter.
Danska Noma, som förra året placerades etta, blev nedpetad till andra plats av spanska El Celler de Can Roca.

"Företagen måste ha en roll i det nya samhället"

En annan kapitalism. Det är dags att revidera företagens roll i samhället. ­Företag kan inte lösa alla sociala problem men är den enda institutionen vi har som både har resurser, kompetens och innovationskraft som är i paritet med de utmaningar samhället står inför, skriver Allan Malm, professor i företagsekonomi.

För snart 50 år sedan hade vi i Sverige en diskussion om företagsdemokrati. Svenskt Näringsliv (då Svenska arbetsgivareföreningen, SAF) tog initiativ till en utredning om hur företagen skulle kunna arbeta tillsammans med anställda och samhälle.
Ett resultat blev att näringslivet under flera decennier propagerade för ”intressent­modellen”, det vill säga tanken att ett företag har många intressenter – anställda, kunder, leverantörer, samhälle och ägare – och att företagsledningen måste söka lösningar som gynnar alla.

Intressentmodellen finns fortfarande i många läroböcker, men i dag är praktiken väsentligt annorlunda. Nu har ägarna blivit den dominerande intressenten och många anställda känner nog att de inte längre är en del av företaget utan en flexibel resurs som kan ökas eller minskas efter behov.
Det som hänt de senaste decennierna är att på något sätt har företagens och samhällets mål glidit isär och skapat vad många betecknar som en kapitalismens kris.
Vi har i dag en situation som kännetecknas av massuppsägningar och en oroväckande hög ungdomsarbetslöshet. Samtidigt gör bankerna rekordvinster, och löner och bonusar till företagsledningar fortsätter att växa.
Inkomstskillnaderna ökar i hela världen. I USA är utvecklingen extrem, men även i Sverige har den rikaste procenten av befolkningen fördubblat sin del av de samlade inkomsterna sedan 1970. Ökad ojämlikhet frestar på sammanhållningen i samhället och det är inte så konstigt om de som nu blir arbetslösa känner att företagens vinster på något sätt skapas på samhällets bekostnad
Utvecklingen har beskrivits som en övergång till nya former av kapitalism – från 1,0 till 2,0 och så vidare. Jämförelsen med datorprogram är dock missvisande. När det gäller program är det oftast fråga om förbättrade versioner – för kapitalismen är det snarare en utveckling mot former som allt sämre svarar mot samhällets behov.
Allt detta indikerar att något har gått fel och att vi nu måste tänka om kapitalismen och komma tillbaka till ett samarbete mellan företag och samhälle. I dag är det nästa tvärtom – det finns företagsledare som drar en skarp gräns mellan företagets uppgift att skapa vinst till aktieägarna och det som är samhällets ansvar för till exempel sysselsättning, forskning och utbildning.
Det som skett i företagen de senaste decennierna är att man inrättat särskilda avdelningar som arbetar med samhällsfrågor. Även svenska företag använder den engelska beteckningen CSR (Corporate Social Responsibility).
I CSR ingår att se till så att företaget uppfyller lagar och bestämmelser och att på olika sätt stödja ändamål som man tror kan stärka företagets varumärke. Många företag som exempelvis Eon stöder ungdomsidrott. McDonald’s bidrar till specialistsjukhus för barn.
Det är många goda ändamål som får finansiering från företagens CSR-budgetar, men sett i förhållande till samhällets behov är det som en droppe i havet. Orsaken är att budgeten för välgörenhet alltid är begränsad – man tar av vinsten i den ordinarie verksamheten och använder för filantropi.
Den stora möjligheten ligger i att engagera hela företagets innovationskraft i samhälls­frågorna, det vill säga att stimulera företagen att söka nya affärsmöjligheter på områden där man kan bidra till att lösa problem i samhället samtidigt som man tjänar pengar.
Det är ingen ny idé. Den kända managementgurun Peter Drucker skrev redan för 40 år sedan att varje socialt problem innebär en dold affärsmöjlighet.
Som en reaktion på Wall Street-kapitalismen har en grupp företagsledare i USA samlats kring vad som kallas conscious capitalism, på svenska närmast ”Kapitalism med samvete”. I gruppen ingår detaljhandelskedjor som Whole Foods och flygbolag som South West. Konceptet bygger på att företag måste bidra till samhället genom att ha ett högre syfte än att bara tjäna pengar till aktieägarna.
Harvardprofessorn Michael Porter har tagit resonemanget ett steg vidare genom att tala om att företag kan skapa ”gemensamt värde” – genom att fokusera på affärsmöjligheter som också bidrar till att lösa samhällsproblem.
Ett framgångsrikt exempel är Novo Nordisk i Köpenhamn. Företaget är en ledande tillverkare av insulinpreparat. Företagets strategi i Kina illustrerar hur helhetssyn och långsiktighet skapar förutsättningar för en lönsam affär som samtidigt bidrar till att utveckla kinesisk sjukvård.
Den traditionella strategin för läkemedels­företag har varit att betjäna den rika tredjedelen av jordens befolkning och att sedan i varierande utsträckning donera läkemedel till utvecklingsländer för att visa att man är en god medborgare.
Novo Nordisk har i stället satsat på att bygga upp egen produktion i Kina, man tränar läkare och utbildar patienter. Resultatet är att tio­tusentals kineser får hjälp med sin diabetes samtidigt som Novo Nordisk nått över 60 ­procents marknadsandel.
Hur gemensamt värde kan skapas beror på var i verksamheten det enskilda företaget kommer i kontakt med samhällsfrågor. För livsmedels­industrin handlar det om hälsa och välmående, för byggindustrin är utmaningen kanske att våga satsa på att innovera bostäder som ung­domar har råd att bo i och så vidare.
Att utveckla strategier med en samhällsdimension är ingen enkel uppgift för en företagsledning. Det är en utmaning som kräver både mod och kreativitet.
Ungdomsarbetslösheten är exempel på ett problem som myndigheter knappast kan lösa på egen hand. Den är inte bara en tragedi för dem som drabbats och tappat tron på samhället, utan också en stor kostnad som alla får vara med att betala på ett eller annat sätt.
Frågan är hur företag och myndigheter, utbildning och praktik kan kombineras i affärsmodeller som skapar en ny väg in på arbetsmarknaden för ungdomar.
Det är dags att revidera företagens roll i samhället. Företag kan inte lösa alla sociala problem men är den enda institutionen vi har som både har resurser, kompetens och innovationskraft som är i paritet med de utmaningar samhället står inför.
Allan Malm, professor i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Nordea vinst ökning än väntat

Bankkoncernen Nordea redovisar en rörelsevinst på 1.060 miljoner euro, motsvarande cirka 9,2 miljarder kronor, för första kvartalet 2013. Det kan jämföras med rörelsevinsten på 1.059 miljoner euro motsvarande period 2012.

Analytiker hade, enligt Reuters, i genomsnitt räknat med en rörelsevinst på 1.022 miljoner euro.
Räntenettot sjönk till 1 400 miljoner euro, från 1 420 miljoner euro. Avgifts- och provisionsnettot ökade till 632 miljoner euro, från 596 miljoner euro.

Totalt uppgick intäkterna till 2 558 miljoner euro, jämfört med 2 531 miljoner euro motsvarande period året före.
Kostnaderna steg till 1 299 miljoner euro, från 1 276 miljoner euro. Kreditförlusterna minskade till 199 miljoner euro, från 218 miljoner euro.
"Jag är mycket nöjd med att vi hållit kostnaderna oförändrade under tio kvartal i följd", skriver vd Christian Clausen i en kommentar.
"Våra insatser på intäktssidan ger resultat och uppväger de låga räntorna och den låga efterfrågan från företagskunderna. Vi är övertygade om att dessa initiativ kommer att höja våra intäkter också framöver", skriver han vidare.
Han är också nöjd med bolagets kreditportfölj och ser tecken på att kreditkvaliteten stabiliserats i Danmark och inom sjöfarten.
"Vi räknar med ytterligare förbättringar under 2013 jämfört med 2012", skriver han.

Kreditförlusterna i Nordeas danska verksamhet föll med 23 procent till 86 miljoner euro, ned från 112 miljoner euro ett år tidigare. Rörelseresultatet i Danmark lyfte med 32 procent, till 111 miljoner euro.

För affärsområdet Shipping, Offshore & Oil Services föll kreditförlusterna med 33 procent till 40 miljoner euro och rörelseresultatet lyfte från 11 till 33 miljoner euro..
"Läget på tanker-, torrlast och containermarknaden förblev svagt och det ser kärvt ut på kort sikt. Fraktraterna var låga och drog ned värdet på säkerheterna ytterligare, vilket i sin tur ledde till ytterligare kreditförlustavsättningar", skriver Nordea.

TT

Lyft naturligtvis till de problem som påverkar Boeing

Den amerikanska flygplanstillverkaren Boeings aktie lyfter med över 3 procent i den elektroniska förhandeln på Wall Street.

Kurslyftet följer på en delårsrapport, där Boeing redovisat ett nettovinstlyft på 20 procent till 1,1 miljarder dollar. Omsättningen sjönk samtidigt från 19,4 miljarder till 18,9 miljarder dollar.
Boeing bekräftar även sin prognos för helåret 2013.

Boeing har den senaste tiden tyngts av problem med flygplansmodellen 787 Dreamliner. Samtliga av Boeings Dreamliner-plan togs ur bruk i början av januari efter att planets batterier blivit upphettade och börjat brinna vid två tillfällen.
Batterierna har nu bytts ut och den amerikanska luftfartsmyndigheten har godkänt ändringarna på flygplanet. Boeing säger dock att man förmodligen aldrig kommer att få reda på exakt vad som var fel med batterierna.

DN-TT

Tankekontroll att göra mer intelligenta smartphones även

Samsung experimenterar med en tankestyrd elektronikenhet som man hoppas ska ge användare helt nya möjligheter att interagera med exempelvis smarta telefoner.

Den sydkoreanska elektronikjätten har, i samarbete med amerikanska forskare, visat upp hur användare med hjälp av en applikation kan göra funktionsval på en Samsung Galaxy-telefon genom att fokusera på en blinkande ikon. Kruxet är – tills vidare – att man måste iklä sig en huvudbonad proppad med EEG-styrande elektroder för att telefonen ska lyda, skriver BBC på sin tekniksajt.
Vid demonstrationen lät man en användare via tankestyrning aktivera en musikapp i en telefon och spela och pausa ett klassiskt musikst

Insoo Kim, chefsforskare hos Samsung, säger till nyhetssajten MIT Technology Review att tankestyrning är ett naturligt steg i utvecklingen av interaktion med elektronikenheter.
Enligt Kim kan en användare av den tankestyrande tekniken i snitt göra ett val var femte sekund, med en noggrannhet på mellan 80 och 95 procent.
Samsungs forskare har under experimenten samarbetat med professor Roozbeh Jafari, verksam vid Texasuniversitetet i USA.

DN