Wednesday, May 8, 2013

Den enda pornografiskt Donald kom in i ljuset

När Kalle skulle ha sex på riktigt för första gången kände han ingen lust. Däremot blev han lätt upphetsad av porrfilmer. Och sexproblemen bara fortsatte.

Kalle är en av allt fler unga män som upplevt att de drabbats av porr­impotens. Det vill säga att det inte fungerar när de försöker ha sex på riktigt.
– Första gången när jag skulle ligga med en tjej fick jag inte stånd. Jag tände helt enkelt inte till och det var som om något fattades. Jag tänkte att jag bara var nervös, men det var likadant nästa gång. Jag hade helt enkelt ingen lust, berättar Kalle.

Först kände han en väldig skam och tänkte sedan att han kanske var homosexuell. Under ett par år gick han omkring med sin oro och sina farhågor. Sedan sökte han på nätet och fann att många unga män delade erfarenheten att för mycket tittande på porr i samband med onani kunde vara en orsak till problemen.
– Då hade jag helt slutat med att försöka träffa någon för att ha sex, fortsätter Kalle.
Han är nitton år i dag och upplever att han ”botats” från sin porrimpotens. Sexlivet med flickvännen fungerar bra och han tittar inte längre på porr, vill inte riskera att drabbas på nytt.
När Kalle var tretton år sökte han efter porrsajter på nätet. Det fanns många filmer och kortare videor att ladda ned – och mycket var gratis. Även för den som inte är myndig.
– Jag satt ofta framför datorn och onanerade. Till slut kunde det bli tre fyra gånger per dag. På filmerna var det normalt sex, vanligt sex och en massa annat. Jag tittade mest på ”normala” filmer.
Kalle säger att han var ganska blyg som ung tonåring. När han var sexton år träffade han en jämnårig tjej på en fest. Han följde med henne hem. De kysstes, hånglade och låg till slut nakna i hennes säng.
– Jag märkte att hon var ganska upphetsad, medan jag kände mig mer nervös. Och det hände inget med min penis. Den var slapp och jag fick inte något stånd. Hon frågade om det var förs­ta gången och sa att det inte gjorde något – men det kändes ändå oerhört pinsamt.
Nästa helg träffades Kalle och den unga tjejkompisen hemma hos honom, föräldrarna hade åkt till landet. De tittade på en långfilm, käkade chips och drack några folköl. De kramades, hånglade en stund – men så hände samma sak som förra gången.
– Inte heller den här gången fick jag något stånd. Nu kändes det ännu mer pinsamt. Veckan därpå ringde tjejen igen, men då skyllde jag på att jag var upptagen hela nästa helg. Sedan rann det hela ut i sanden. Jag såg henne i skolan och varje gång var jag livrädd att hon berättat vad som hänt och att jag skulle bli retad.
Kalle fortsatte att titta på porrfilmer samtidigt som han onanerade. Då var det inga som helst problem med att få stånd. Efter ett halvår träffade han en ny tjej på en fest och de gav varandra sina telefonnummer. De träffades hemma hos henne en eftermiddag och försökte ha sex.
– Samma problem igen. Jag kände mig inte så tänd och fick inte stånd nu heller.
Nu hade Kalle fyllt 17 år och funderingarna om att han kanske var homosexuell kom allt oftare.
– Min farbror är bög så för mig var det inget skrämmande eller onaturligt. Jag har ingen bögfobi ... fast jag hade aldrig upplevt någon dragning till killar eller män, och jag tittade aldrig på porrfilm där män hade sex med varandra.
Så en dag stötte Kalle på forum på nätet där andra berättade om liknande erfarenheter. Han hittade flera diskussionstrådar där unga män berättade om att de drabbats av porrimpotens, det vill säga att det inte fungerade när de skulle ha sex på riktigt.
– Jag kände igen mig i berättelserna, men läste också att det fanns ett sätt att bli ”bra” igen. Flera hade slutat att samtidigt onanera och titta på porrfilmer, och efter ett par månader hade det fungerat när de försökte ha sex på riktigt. Jag bestämde mig för att följa ”receptet”.
För ett halvår sedan började Kalle dejta en tjej i gymnasieklassen. Och efter två månader hände det han drömt om och längtat länge efter. Han fick stånd och kunde genomföra ett samlag – för första gången.
– Jag grät och tjejen fattade först ingenting, men när jag berättade min historia blev hon också väldigt tagen.
Varför tror du att du tidigare hade problem att tända i samband med riktigt sex?
– Jag har funderat mycket över det. På porrfilmerna stönar kvinnorna direkt och de är villiga att göra en massa saker, ställer upp på det mesta. Jag vet inte om jag omedvetet trodde att det skulle vara så och att jag därför inte fick stånd. Nu fungerar det i alla fall – och jag kommer att dra mig för att se på porr igen.

Son: "Det fanns ställen där man inte behöver gå"

Villan på Seymour Avenue där de tre kvinnorna hölls inspärrade var som ett fort med hänglås, kedjor och höga stängsel. Nu berättar sonen till den misstänkta kidnapparen Ariel Castro om skräckhuset

– Huset var alltid låst. Det fanns platser dit vi aldrig fick gå. Det satt lås på dörren ner till källaren, lås till vinden och lås på garaget, säger Anthony Castro till Daily Mail.
Hur kunde Ariel Castro hålla fyra personer som gisslan i åratal utan att någon upptäckte hans brott? Frågan är fortfarande obesvarad efter måndagens avslöjande i villaområdet i Cleveland, Ohio. En annan fråga är hur kvinnorna levde inne i skräckhuset.

Villan som nu är avspärrad beskrivs som ett massivt fort. Stora plywoodskivor sitter framför fönstren och ett högt stängsel runt om huset hindrade nästan all insyn.
För första gången visar tidningen Daily Mail bilder inifrån villan på Seymour Avenue 2207. På en av fotografierna från 2001 står en leende Castro framför en låst källardörr – bakom den kan ofattbara fasor ha utspelat sig. Vid den tidpunkten hade ett av hans offer Michele Knight varit försvunnen i ett år.
– Vi inte fick gå dit, säger sonen Anthony Castro till Daily Mail.
Anthonys mor Grimilda Figueroa flyttade från huset år 1996 tillsammans med sonen och parets tre döttrar efter att ha blivit misshandlad i flera år av sin exman.
Efter skilsmässan hade Anthony Castro sporadisk kontakt med sin far. Trots att sonen och släktingar kom på besök höll Ariel Castro samtliga rum igenbommade så att ingen annan familjemedlem skulle kunna ta sig in till kvinnorna.
Anthony Castro säger att han besökte sin fars hem för två veckor sedan, men då fick han inte komma in i själva huset. Att hans far skulle ha hållit tre kvinnor fångna i huset hade han aldrig kunnat föreställa sig.
– Det enda jag känner är en enorm chock. Och det som har hänt de här flickorna är obegripligt hemskt, säger han.
Uppgifter i flera medier tyder på att två av kvinnorna hölls inspärrade i källaren – en annan ska ha varit inlåst i ett separat rum på ovanvåningen. Kedjor, tejp och diverse sexredskap hittades i rummen när polisen stormade in, skriver Daily Mail.
Under tisdagen gjorde polisen även ett kusligt fynd i källaren – förkortningen ”R I P” (vila i frid) – skrivet på väggen, vilket kan indikera att det funnits fler fångar innanför väggarna.
Något som även Michelle Knight har uppgett. Enligt poliskällor till Fox 8 News ska hon ha sagt att det fanns ytterligare en flicka i huset när hon kidnappades. Men en dag var flickan spårlöst försvunnen.
Det har även kommit uppgifter om att kvinnorna under åren i fångenskap har varit gravida minst fem gånger och fått flera missfall.
På tisdagen sökte polisens likhundar i trädgården, men det är inte känt om det gjordes några fynd. Polisen undersöker om det kan finnas kopplingar i fallet till en fjärde flicka, Ashley Summers, som försvann i området 2007.
– Vi hoppas på ett mirakel, säger Debra Summers, flickans moster itll CNN.
Ett annat avslöjande i det makabra fallet visar att Ariels dotter Arlene var nära vän och klasskamrat med den kidnappade Gina DeJesus. Hon kan även ha varit den sista som såg Gina innan hon kidnappades.
Arlene skulle ha följt med Gina hem efter skolan, men fick inte för hennes mamma. Ett år efter försvinnandet intervjuades Arlene Castro i tv-programmet USA: s ”Most Wanted”.
Där sa hon: ”Hon [Gina] gav mig 50 cent för att ringa till min mamma, men min mamma sa att jag inte fick gå hem till henne. När jag berättade det för Gina sade hon okej och gick."
De tre kvinnorna befinner sig nu på hemlig ort där de är tillsammans med sina familjer eller har telefonkontakt med anhöriga. De får även professionell hjälp.
Polisen uppgav på en presskonferens igår att de hade hållit några inledande förhör med kvinnorna, men gick inte in på vad de hade sagt. Enligt polisen kommer man att gå försiktigt fram. Det viktigaste är att kvinnorna och flickan kan hitta tillbaka till ett normalt liv.

Ferguson blad United

Världens mest framgångsrike fotbollstränare slutar. Alex Ferguson lämnar Manchester United efter mer än 26 år.
– Beslutet att dra sig tillbaka är något jag tänkt noga på och som inte har fattats med lätthet. Det är rätt tid, säger Ferguson till klubbens hemsida.
Den trettonde ligatiteln blir den sista för 71-årige Alex Ferguson. Manchester Uniteds fotbollstränare slutar efter säsongen. Flera gånger tidigare har det spekulerats om att Ferguson varit på väg att lämna klubben.



– Det var viktigt för mig att lämna organisationen när den är som starkast, och det tycker jag att jag har gjort. Kvaliteten i truppen och balansen mellan spelarnas åldrar, lovar gott för framtiden.
Förutom de tretton ligatitlarna, i snitt en varannan säsong, har Ferguson lett Manchester United till två Champions League-segrar och nio inhemska cuptitlar (fem i FA-cupen, fyra i ligacupen).
Ferguson blir kvar i Manchester United som styrelseordförande.
– Jag är mycket glad över att börja som styrelseledamot och ambassadör för klubben. De här uppgifterna, tillsammans med mina många andra intressen, gör att jag ser framtiden an med tillförsikt, säger Ferguson.
Han tackar också sin familj.
– Deras kärlek och stöd har varit ovärderligt. Min fru Cathy har varit nyckelpersonen genom hela min karriär

Monday, April 29, 2013

De mest populära program för intäkter

Nu skickar fler meddelanden genom chatt-appar än med vanliga sms.
Under förra året skickade vi 17,6 miljarder sms om dagen. Antalet meddelanden som skickades genom appar, så som WhatsApp, var 19 miljarder. Siffrorna kommer från företaget Informa, skriver BBC.
Enligt undersökningen kommer 50 miljarder meddelanden att skickas om dagen genom appar år 2014, jämfört med 21 miljarder traditionella sms.

Skiftet kan komma att innebära konsekvenser för mobiloperatörer, som har sms:en som en stor inkomstkälla.
Pamela Clark-Dickson på Informa säger till BBC att några operatörer redan har märkt av nedgången i antalet skickade sms från abonnenter. Samtidigt tror hon inte att apparna helt kommer att ersätta sms:en i första taget, eftersom apparna bara kan användas i modernare smart phones och många människor, framförallt i utvecklingsländerna, fortfarande använder äldre telefonmodeller.
– Det finns en del faktorer, tror jag, som kommer att hålla sms:andet levande i några år till, säger Pamela Clark-Dickson till BBC.

Nya tjänster på Internet läsa till dig

Tjänster som kan ”läsa” och sammanfatta det senaste på webben är något som de stora internetbolagen tror på. Google har nyligen köpt Wavii för 210 miljoner kronor, en tjänst som även Apple visat intresse för. Nyligen köpte Yahoo likartade Summly.

Tanken bakom Wavii är enligt grundarna att förse användarna med ett nyhetsflöde på ungefär samma sätt som Facebook håller oss uppdaterade om vad våra vänner sysslar med.
I botten finns mjukvara som kan förstå mänsklig text (till skillnad mot datorernas programspråk), så kallad ”natural langauage processing”. Det ger möjlighet att utifrån användarnas önskemål bevaka vad som skrivs på webben, avgöra om det är relevant för användaren och även sammanfatta innehållet.

Summly, som bygger på liknande teknologi, köptes för en månad sedan av Yahoo för ungefär 210 miljoner kronor och är redan integrerad i Yahoos app för Iphone. Bakom Summly står den blott 18-årige britten Nick D’Aloisio och tunga investerare som Hong Kong-miljardären Li Ka-Shing, som även satsat pengar på exempelvis Spotify.
Wavii kommer enligt tekniksajten Techcrunch inte att finnas kvar i sin nuvarande form utan integreras i Googles övriga utbud. Även Apple hade tidigare visat intresse för Wavii, som ett komplement till företagets programvara Siri, ibland kallad en personlig assistent, som kan styras med rösten.

Svenskar arbetar tolfte bästa restaurangen i världen

På måndagskvällen tillkännagav brittiska tidskriften Restaurant årets lista över världens 50 bästa restauranger. På tolfte plats återfinns svenska krögarna Björn Frantzén och Daniel Lindeberg på Frantzén/Lindeberg i Gamla Stan, Stockholm.
The World’s 50 Best Restaurants delas ut av den brittiska tidningen Restaurant magazine. Ceremonin hålls på Guildhall i London.
Svensken Magnus Nilsson hamnade, liksom förra året, på en 34:e plats med restaurangen Fäviken i Järpen

Förra året hamnade Björn Frantzén och Lindeberg på listans 20:e plats. Juryn berömde restaurangens enkla och rena användning av nordiska råvaror.
– Man har ingen aning om den där listan innan, vi kan lika gärna hamna sjua som fyrtiosjua. Vi kom in på nummer tjugo förra året och det var en väldigt bra placering, det finns liksom fem miljoner restauranger i världen. Det är lite sjukt, säger Björn Frantzén, som var på plats i London under ceremonin.
Björn Frantzén säger att han bara försöker göra sådant han gillar och som han själv tycker är gott.
– Jag vet inte vad det är som verkar gå hem, det är svårt att säga. Vi är en liten restaurang. Det här är vårt bokslut och det sista som händer på året, i morgon är det jobb igen, säger han.
Förstapriset har under tre år i rad tilldelas restaurangen Noma i Köpenhamn.
Juryn består av över 900 internationella branschexperter.
Danska Noma, som förra året placerades etta, blev nedpetad till andra plats av spanska El Celler de Can Roca.

"Företagen måste ha en roll i det nya samhället"

En annan kapitalism. Det är dags att revidera företagens roll i samhället. ­Företag kan inte lösa alla sociala problem men är den enda institutionen vi har som både har resurser, kompetens och innovationskraft som är i paritet med de utmaningar samhället står inför, skriver Allan Malm, professor i företagsekonomi.

För snart 50 år sedan hade vi i Sverige en diskussion om företagsdemokrati. Svenskt Näringsliv (då Svenska arbetsgivareföreningen, SAF) tog initiativ till en utredning om hur företagen skulle kunna arbeta tillsammans med anställda och samhälle.
Ett resultat blev att näringslivet under flera decennier propagerade för ”intressent­modellen”, det vill säga tanken att ett företag har många intressenter – anställda, kunder, leverantörer, samhälle och ägare – och att företagsledningen måste söka lösningar som gynnar alla.

Intressentmodellen finns fortfarande i många läroböcker, men i dag är praktiken väsentligt annorlunda. Nu har ägarna blivit den dominerande intressenten och många anställda känner nog att de inte längre är en del av företaget utan en flexibel resurs som kan ökas eller minskas efter behov.
Det som hänt de senaste decennierna är att på något sätt har företagens och samhällets mål glidit isär och skapat vad många betecknar som en kapitalismens kris.
Vi har i dag en situation som kännetecknas av massuppsägningar och en oroväckande hög ungdomsarbetslöshet. Samtidigt gör bankerna rekordvinster, och löner och bonusar till företagsledningar fortsätter att växa.
Inkomstskillnaderna ökar i hela världen. I USA är utvecklingen extrem, men även i Sverige har den rikaste procenten av befolkningen fördubblat sin del av de samlade inkomsterna sedan 1970. Ökad ojämlikhet frestar på sammanhållningen i samhället och det är inte så konstigt om de som nu blir arbetslösa känner att företagens vinster på något sätt skapas på samhällets bekostnad
Utvecklingen har beskrivits som en övergång till nya former av kapitalism – från 1,0 till 2,0 och så vidare. Jämförelsen med datorprogram är dock missvisande. När det gäller program är det oftast fråga om förbättrade versioner – för kapitalismen är det snarare en utveckling mot former som allt sämre svarar mot samhällets behov.
Allt detta indikerar att något har gått fel och att vi nu måste tänka om kapitalismen och komma tillbaka till ett samarbete mellan företag och samhälle. I dag är det nästa tvärtom – det finns företagsledare som drar en skarp gräns mellan företagets uppgift att skapa vinst till aktieägarna och det som är samhällets ansvar för till exempel sysselsättning, forskning och utbildning.
Det som skett i företagen de senaste decennierna är att man inrättat särskilda avdelningar som arbetar med samhällsfrågor. Även svenska företag använder den engelska beteckningen CSR (Corporate Social Responsibility).
I CSR ingår att se till så att företaget uppfyller lagar och bestämmelser och att på olika sätt stödja ändamål som man tror kan stärka företagets varumärke. Många företag som exempelvis Eon stöder ungdomsidrott. McDonald’s bidrar till specialistsjukhus för barn.
Det är många goda ändamål som får finansiering från företagens CSR-budgetar, men sett i förhållande till samhällets behov är det som en droppe i havet. Orsaken är att budgeten för välgörenhet alltid är begränsad – man tar av vinsten i den ordinarie verksamheten och använder för filantropi.
Den stora möjligheten ligger i att engagera hela företagets innovationskraft i samhälls­frågorna, det vill säga att stimulera företagen att söka nya affärsmöjligheter på områden där man kan bidra till att lösa problem i samhället samtidigt som man tjänar pengar.
Det är ingen ny idé. Den kända managementgurun Peter Drucker skrev redan för 40 år sedan att varje socialt problem innebär en dold affärsmöjlighet.
Som en reaktion på Wall Street-kapitalismen har en grupp företagsledare i USA samlats kring vad som kallas conscious capitalism, på svenska närmast ”Kapitalism med samvete”. I gruppen ingår detaljhandelskedjor som Whole Foods och flygbolag som South West. Konceptet bygger på att företag måste bidra till samhället genom att ha ett högre syfte än att bara tjäna pengar till aktieägarna.
Harvardprofessorn Michael Porter har tagit resonemanget ett steg vidare genom att tala om att företag kan skapa ”gemensamt värde” – genom att fokusera på affärsmöjligheter som också bidrar till att lösa samhällsproblem.
Ett framgångsrikt exempel är Novo Nordisk i Köpenhamn. Företaget är en ledande tillverkare av insulinpreparat. Företagets strategi i Kina illustrerar hur helhetssyn och långsiktighet skapar förutsättningar för en lönsam affär som samtidigt bidrar till att utveckla kinesisk sjukvård.
Den traditionella strategin för läkemedels­företag har varit att betjäna den rika tredjedelen av jordens befolkning och att sedan i varierande utsträckning donera läkemedel till utvecklingsländer för att visa att man är en god medborgare.
Novo Nordisk har i stället satsat på att bygga upp egen produktion i Kina, man tränar läkare och utbildar patienter. Resultatet är att tio­tusentals kineser får hjälp med sin diabetes samtidigt som Novo Nordisk nått över 60 ­procents marknadsandel.
Hur gemensamt värde kan skapas beror på var i verksamheten det enskilda företaget kommer i kontakt med samhällsfrågor. För livsmedels­industrin handlar det om hälsa och välmående, för byggindustrin är utmaningen kanske att våga satsa på att innovera bostäder som ung­domar har råd att bo i och så vidare.
Att utveckla strategier med en samhällsdimension är ingen enkel uppgift för en företagsledning. Det är en utmaning som kräver både mod och kreativitet.
Ungdomsarbetslösheten är exempel på ett problem som myndigheter knappast kan lösa på egen hand. Den är inte bara en tragedi för dem som drabbats och tappat tron på samhället, utan också en stor kostnad som alla får vara med att betala på ett eller annat sätt.
Frågan är hur företag och myndigheter, utbildning och praktik kan kombineras i affärsmodeller som skapar en ny väg in på arbetsmarknaden för ungdomar.
Det är dags att revidera företagens roll i samhället. Företag kan inte lösa alla sociala problem men är den enda institutionen vi har som både har resurser, kompetens och innovationskraft som är i paritet med de utmaningar samhället står inför.
Allan Malm, professor i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Lunds universitet