Nya regler för insättningsgarantin som skyddar spararnas bankinsättningar kan slå mot sparkonton med högre ränta. Aktörer som tar mer risker ska betala större avgifter för att få del av garantin. ”Vi tror att det kan försämra konkurrensen”, säger Ina Einars, marknadschef på kreditmarknadsbolaget Sevenday.
Den statliga insättningsgarantin garanterar pengar på sparkonton. Tanken är att om en bank går omkull ska spararna inte rusa till bankkontor och plocka ut sina sparpengar. En sådan effekt kan hota hela det finansiella systemet.
Banker och kreditmarknadsbolag som omfattas av skyddet får betala en årlig avgift till staten. Hittills har avgiftens storlek främst berott på hur stor inlåning bankerna haft. Men nyligen kom EU:s medlemsstater och Europaparlamentet överens om att reglerna ska ändras. Systemet ska ta mer hänsyn till vilken risk deras verksamhet har.
– Det betyder att mer risktagande banker måste betala mer, konstaterade EU-kommissionären Michel Barnier i ett pressmeddelande.
Mycket talar för att det här påverkar de så kallade kreditmarknadsbolagen som i dag utmanar banker med högre räntor på sina sparkonton. De har ofta en mer riskfylld verksamhet jämfört med de större bankerna. Kreditmarknadsbolag får ha in- och utlåning men inte sköta betalningar som banker. Att de omfattas av insättningsgarantin är en viktig faktor för att locka kunder.
Ina Einars, marknadschef på kreditmarknadsbolaget Sevenday, tror att förändringen kan påverka räntorna på sparmarknaden.
– Vi ser en risk att det här kan försämra konkurrensen och man kan tänka sig att det slår på räntorna. Avgifterna finns med i vår kalkyl men vi måste få veta vilka belopp det handlar om innan vi vet exakt, säger hon.
Bankerna har länge efterlyst en sådan här förändring. Senast i en DN-intervju på julafton tog SEB:s vd Annika Falkengren upp frågan om differentierade avgifter. Hon är ny ordförande för branschorganisationen Svenska Bankföreningen och där välkomnar man det nya direktivet.
– Vi tycker det är väldigt bra. Det skapar en ökad rättvisa mellan olika aktörer. Det är samma princip som gäller för väldigt mycket bankregleringar. Ju högre risk man har i en verksamhet desto mer kostsamt ska det vara att driva verksamheten, säger Johan Hansing, avdelningschef för ekonomi och analys på föreningen.
Vilken effekt det får på sparräntorna är för tidigt att säga, menar han.
– Generellt kan man säga att det stora flertalet banker har mindre risk i sin verksamhet än andra aktörer, säger Johan Hansing.
Statliga Riksgälden ansvarar för administrationen av insättningsgarantin i Sverige.
– Det är klart att själva syftet är att du ska betala en högre avgift om du tar högre risk i din verksamhet. Avgiften ska ge incitament att minska riskerna. Antingen betyder det ökade utlåningsräntor eller lägre marginaler för de företag som får höjd avgift. Det omvända gäller för dem som får sänkt avgift, säger Daniel Barr, chef för finansiell stabilitet och konsumentskydd på Riksgälden.
Där räknar man med att de nya direktiven ska vara på plats första halvåret 2015.
Hos Finansinspektionen välkomnar man förändringen.
– Ja, de som bidrar med större risker bör också bidra med mer. Det är klart att det finns skäl för att argumentera för ett sådant system, säger Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson.
Banker och kreditmarknadsbolag som omfattas av skyddet får betala en årlig avgift till staten. Hittills har avgiftens storlek främst berott på hur stor inlåning bankerna haft. Men nyligen kom EU:s medlemsstater och Europaparlamentet överens om att reglerna ska ändras. Systemet ska ta mer hänsyn till vilken risk deras verksamhet har.
– Det betyder att mer risktagande banker måste betala mer, konstaterade EU-kommissionären Michel Barnier i ett pressmeddelande.
Mycket talar för att det här påverkar de så kallade kreditmarknadsbolagen som i dag utmanar banker med högre räntor på sina sparkonton. De har ofta en mer riskfylld verksamhet jämfört med de större bankerna. Kreditmarknadsbolag får ha in- och utlåning men inte sköta betalningar som banker. Att de omfattas av insättningsgarantin är en viktig faktor för att locka kunder.
Ina Einars, marknadschef på kreditmarknadsbolaget Sevenday, tror att förändringen kan påverka räntorna på sparmarknaden.
– Vi ser en risk att det här kan försämra konkurrensen och man kan tänka sig att det slår på räntorna. Avgifterna finns med i vår kalkyl men vi måste få veta vilka belopp det handlar om innan vi vet exakt, säger hon.
Bankerna har länge efterlyst en sådan här förändring. Senast i en DN-intervju på julafton tog SEB:s vd Annika Falkengren upp frågan om differentierade avgifter. Hon är ny ordförande för branschorganisationen Svenska Bankföreningen och där välkomnar man det nya direktivet.
– Vi tycker det är väldigt bra. Det skapar en ökad rättvisa mellan olika aktörer. Det är samma princip som gäller för väldigt mycket bankregleringar. Ju högre risk man har i en verksamhet desto mer kostsamt ska det vara att driva verksamheten, säger Johan Hansing, avdelningschef för ekonomi och analys på föreningen.
Vilken effekt det får på sparräntorna är för tidigt att säga, menar han.
– Generellt kan man säga att det stora flertalet banker har mindre risk i sin verksamhet än andra aktörer, säger Johan Hansing.
Statliga Riksgälden ansvarar för administrationen av insättningsgarantin i Sverige.
– Det är klart att själva syftet är att du ska betala en högre avgift om du tar högre risk i din verksamhet. Avgiften ska ge incitament att minska riskerna. Antingen betyder det ökade utlåningsräntor eller lägre marginaler för de företag som får höjd avgift. Det omvända gäller för dem som får sänkt avgift, säger Daniel Barr, chef för finansiell stabilitet och konsumentskydd på Riksgälden.
Där räknar man med att de nya direktiven ska vara på plats första halvåret 2015.
Hos Finansinspektionen välkomnar man förändringen.
– Ja, de som bidrar med större risker bör också bidra med mer. Det är klart att det finns skäl för att argumentera för ett sådant system, säger Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson.
