Så får din personliga ekonomi 2014

Många svenskar får bättre ekonomi nästa år. Det beror till stor del på låga prisökningar och räntor samtidigt som lönerna höjs och skatten sänks.

Det är framför allt de som har arbete som får det bättre nästa år. Institutet för privatekonomi, Swedbank, har tagit fram siffror som visar att en tvåbarnsfamilj får ungefär 1 300 kronor mer att röra sig med i januari 2014 än samma månad 2013.

Men arbetslösa och sjuka får varken sänkt skatt eller löneökningar. Föräldralediga kan inte heller dra nytta av skattesänkningen. Pensionerna minskas samtidigt som pensionärernas skattesänkning är mindre än de förvärvsarbetandes.

Nästa år sänks de ersättningar som förändras i takt med prisbasbeloppet. Det beror på att priserna i stort sett legat stilla och till och med sjunkit något. Sänkningen påverkar bland annat studiemedel och sjuk- och föräldrapenningen.

Här är de viktigaste förändringarna som påverkar din ekonomi nästa år:

Löner.
Det är omöjligt att säga hur mycket var och en får i löneökning men man brukar räkna med ett snitt på 3 procent. Det ger 600 kronor mer före skatt för den som tjänar 20 000 kronor i månaden. 
Prisökningar. 
På decembermötet gjorde Riksbanken bedömningen att inflationen blir ungefär 0,6 procent 2014. Det gör att många kan räkna med reallöneökningar nästa år, alltså att lönen höjs mer än priserna.
Skatter.
Det femte jobbskatteavdraget ger upp till 340 kronor mer i månaden. De som betalar statlig skatt får mer eftersom brytpunkten höjs. Den extra höjningen av brytpunkten, som regeringen ville göra, stoppades av oppositionen. Men brytpunkten höjs automatiskt med prisökningarna plus 2 procentenheter varje år.

Det betyder att statlig skatt tas ut med 20 procent på inkomster över 36 160 kronor i månaden nästa år, 2013 går gränsen vid 35 525 kronor. Inkomstgränsen för när man ska betala 25 procent i statlig skatt höjs också. Den övre brytpunkten höjs också automatiskt från 49 300 kronor i månaden till 51 310 kronor i månaden.

Pensionärer får sänkt skatt med ungefär en hundralapp i månaden genom höjt grundavdrag. För dem som fyller 65 år eller är äldre 2014 blir de nya brytpunkterna för statlig skatt 38 400 kronor i månaden respektive 52 870 kronor i månaden.

Ungefär 33 procent av svenskarna får höjd total kommunalskatt, alltså både kommun- och landstingsskatt, när skatten höjs i 106 kommuner. Det gör att den genomsnittliga kommunalskatten ökar från 31,73 till 31,86 procent. Det innebär att skattesänkningen kan bli mindre än de belopp som står i tabellen här bredvid för dem som bor i kommuner som höjer skatten.

Alkoholskatten höjs så att en flaska sprit blir 1:90 kronor dyrare, priset på en flaska vin ökar med 1:40 kronor och priset på en burk öl ökar med 0:40 öre.

Pensionsinkomster. 
Den allmänna pensionen från staten sänks med i genomsnitt 300 kronor si månaden och som mest 470 kronor i månaden före skatt. Men höjda bidrag och sänkt skatt gör att sänkningarna blir mindre eller vänds till ett litet plus.

För dem som har garantipension och bostadstillägg kompenseras minskningen av pensionen framför allt genom att bidragen ökar. Pensionsmyndigheten har räknat på hur förändringarna påverkar olika typfall. Beräkningarna visar att en ensamstående pensionär med bostadstillägg, född 1938 eller senare, som har lägre pension än 17 800 kronor i månaden, får ungefär lika mycket att röra sig med 2014 som i år. Se grafiken här bredvid.

Boendekostnad.
Hyrorna beräknas stiga med 1,5 till 2 procent. Mycket pekar på att boräntorna blir låga även nästa år. Riksbanken räknar med att reporäntan ligger kvar på 0,75 procent under hela 2014. Finansinspektionens krav på att bankerna ska binda mer eget kapital kan höja boräntorna något men det är i så fall fråga om en eller ett par tiondels procentenheter.

Avgifter.
Avgiften till a-kassan sänks med som mest 255 kronor i månaden. Hur stor sänkningen blir för dem som arbetar och är medlemmar i både facket och a-kassan framgår av tabellen här bredvid. Är du sjuk, arbetslös eller enbart med i a-kassan blir sänkningen något mindre.
Fastighetsavgiften höjs så att den högsta avgiften blir 7 112 kronor i stället för 7 074 kronor.

Försäkringar, bidrag och studiemedel.
Studiestödet sänks med 20 kronor i månaden per fyraveckorsperiod, från 9.024 kronor till 9.004 kronor. 
Den högsta sjukpenningen sänks med 2 kronor per dag från 710 kronor till 708 kronor. Det motsvarar ungefär 60 kronor i månaden före skatt.
Den högsta föräldrapenningen sänks med 2 kronor per dag från 946 kronor till 944 kronor. Det blir cirka 60 kronor mindre i månaden före skatt.
Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs med 200 kronor för ett barn, 250 kronor för två barn och 300 kronor för tre barn. Försäkringskassans hemsida uppdaterar räknesnurran för bostadsbidraget inför årsskiftet och då går det att räkna ut hur stort bidraget blir beroende på inkomst och hyra.

Övrigt.
Fribeloppet för studerande höjs med 30.000 kronor så att studerande kan tjäna 172.400 kronor per år utan att förlora studiemedel.
Pensionärer ska kunna ha en arbetsinkomst på 20.000 kronor per år utan att bostadstillägget minskas.
Den 1 juli införs en fritidspeng till barnfamiljer som fått försörjningsstöd de senaste sex månaderna. Fritidspengen är högst 3.000 kronor och gäller barn i årskurserna 4 till 9 som har regelbundna fritidsaktiviteter.
Det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar förlängs i tre år till 2016. Nedsättningen gäller elbilar, gasbilar och laddhybridbilar.

Stark tillväxt oväntat i USA

USA:s ekonomi växte med 3,6 procent i tredje kvartalet, visar reviderade siffror från USA:s handelsdepartement.

En tidigare preliminär beräkning visade på en tillväxt på 2,8 procent.
Analytiker hade räknat med en viss uppjustering, men bara till 3,0 procent

Sju myter om energibesparing...

Sänka nattemperaturen eller inte? Det finns en hel uppsjö av myter kring energisparande. ”Jag tror att människor har behov av att försvara sitt synsätt”, säger energi- och klimatrådgivare Joanna Weiss.

Miljön har blivit ett viktigt argument för att spara energi och vi drunknar i olika rekommendationer. Frågan är vad som är sanning eller myt.
En sak som är säker är att myterna kring energisparande har förändrats över åren och är kopplade till teknologin.
– Det här med energi har varit aktuellt ända sedan oljekrisen 1973, då stat, kommun och landsting sa att de skulle reducera sitt oljeberoende. Jag tycker att man avverkar olika myter undan för undan, säger Bertil Starberg som är kommunal energi- och klimatrådgivare i Stockholmsregionen.

Belysning är ett område som är behäftat med många myter. Vem har till exempel inte hört att det är bättre att låta lampan vara tänd om man bara lämnar rummet en kort stund?
– Det är bättre att släcka lampan. Den senaste forskningen visar att rum inte är mörkrädda, säger Joanna Weiss och skrattar.
Sju myter om energisparande
1 Myt: Att lämna laddaren kvar i telefonen drar ingen extra ström när batteriet är fulladdat.
Sanning: Så länge kontakten sitter i vägguttaget drar laddaren ström, trots att batteriet är fullt.
2 Myt: Det är bättre att lämna lampan på om man bara lämnar rummet en kort stund.
Sanning: Det här är en jättegammal myt som har sin bakgrund i att gamla lysrör krävde mycket energi för att tändas. Med dagens lampor tjänar man på att släcka och sedan tända igen.
3 Myt: Skärmsläckare sparar ström.
Sanning: Skärmsläckare drar energi precis som alla andra datorprogram. I stället bör man ställa in datorn så att den går ned i energisparläge efter en viss tid eller stänga av den.
4 Myt: Det lönar sig att investera i nya energieffektiva fönster.
Sanning: Delvis sant. Mer värme stannar kvar i huset, men återbetalningstiden kan vara lång. I stället kan man renovera fönstren genom att byta innerruta eller installera en extra ruta, vilket är billigare.
5 Myt: Det går åt mindre energi för att värma upp oljefyllda element än elektriska element.
Sanning: Det är en minimal skillnad i energiåtgång.
6 Myt: Man tjänar mycket pengar på att sänka nattemperaturen.
Sanning: Temperatursänkning under så kort tid ger liten påverkan, eftersom det kostar att värma upp huset igen.
7 Myt: Nybyggda hus alltid är mer energieffektiva än äldre.
Sanning: Delvis sant. Boverket har under åren skärpt sina regler för hur mycket energi ett hus får dra per kvadratmeter och år, men det finns inget krav på att reglerna ska tillämpas på fritidshus.
Källa: Energi- och klimatrådgivningen i Stockholms län