Monday, November 18, 2013

Inlägget genererade 150 miljoner klipp

Lennart Israelsson, eller Aktiestinsen som han är mer känd som, köpte aktier för 600 kronor 1946. Sedan dess har hans hobby genererat en förmögenhet på cirka 150 miljoner kronor.
Smålänningen Lennart Israelsson är i dag 97 år gammal. När DN ringer upp honom för att fråga om tips på hur man gör aktieklipp svarar han på tredje signalen.
– Det där har jag ganska bra koll på. Jag har 70 års erfarenhet av börsen, säger han glatt.

Lennart Israelsson är ingen vanlig börshaj. Han växte upp under enkla förhållanden på den småländska landsbygden. I sin ungdom cyklade han till Stockholm för att söka jobb men återvände till Småland när andra världskriget bröt upp. Han fick jobb vid järnvägen och hade en lön på 180 kronor i månaden. 1946 hade han sparat ihop 600 kronor som han, till sin mammas förfäran, valde att satsa på aktier.
– Det var inga arbetare som satsade på aktier då men jag hade läst artiklar om aktier i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Artiklarna inspirerade mig och gjorde att jag bågade satsa.
600 kronor var väl ganska mycket pengar på den tiden?
– Ja, ungefär 50 000 kronor i dagens penningvärde. Min mamma tyckte inte att aktierna var en bra idé eftersom hon hade en bror som förlorat mycket pengar i samband med Krügerkraschen.
Lennart Israelsson behöll sitt jobb på järnvägen fram till pensionen och blev på fritiden rikare och rikare på sina aktieköp.
Vad är dina bästa aktietips?
– Jag kunde ingenting om aktier när jag började men jag har läst i tidningen Aktiespararna och haft mycket hjälp av den. Jag har genom åren tittat på P/E-tal, kassaflöde och utdelning när jag har köpt aktier. Har P/E-talet varit mellan 5 och 15 så har jag köpt. Jag brukar också vara noga med att kassaflödet ska vara 4-5 procent.
(Genom P/E-talet kan man få reda på hur många år det kan ta innan man genom vinsten får tillbaka på sin investering, förutsatt att företaget delar ut allt alternativt återinvesterar det och höjer värdet)
Lennart Israelsson tycker också att den som är nybörjare ska satsa på branscher som fastigheter och skog.
– Det gjorde jag när många andra satsade på aktier inom IT och det gick väldigt bra. Jag tror fortfarande att det är bra marknader att satsa på.
Aktiestinsen är heller inte särskilt mycket för att göra riskfyllda aktieaffärer.
– Jag brukar inte satsa på nya företag utan har väntat tills de har kommit i gång.
Har du haft några motgångar med dina aktieköp?
– Det är klart att börsen har fallit några gånger men då har jag inte sålt.
Köper du fortfarande aktier?
– Nej, nu har jag gett bort mina pengar. Jag har satt in 110 miljoner i olika stiftelser och delar ut stipendier till ungdomar. Förhoppningsvis kan jag inspirera andra att få intresse för aktier.

"Vi åkte hit och dit, och hela planet flög"

En passagerare som var med på det ryska olycksplanets näst sista flygning i går söndag vittnar om kraftiga skakningar och vettskrämda passagerare. Det visar sig samtidigt att bolaget Tatarstan Airlines har varit i blåsväder förr.

Den svarta lådan på olycksplatsen i Kazan, 60 mil öster om Moskva, har återfunnits. De ryska haveriutredarna arbetar efter hypotesen att antingen ett tekniskt fel eller misstag av piloterna orsakade söndagens krasch, där 50 människor omkom.
Det var vid ett andra landningsförsök som planet tappade höjd, föll ”nästan vertikalt mot marken” enligt vittnesuppgifter, och kraschade i landningsbanan.

Tidigare under söndagen hade samma plan, en Boeing 737-500, flugit i motsatt riktning, från Kazan till Moskva. Journalisten Lenara Kasjafutdinova var med på den turen och har berättat för ryska Kanal 1 om sina upplevelser:
– Passagerarna skrämdes av oerhört starka vibrationer i flygplanet under de sista minuterna innan vi landade på Domodedovoflygplatsen i Moskva. Vi åkte hit och dit, hela planet fladdrade. Sedan när vi gick av var vi förvånade att det inte blåste i Moskva.
Det olycksdrabbade ryska flygbolaget Tatarstan Airlines riskerar nu att stängas ner, precis som andra bolag som drabbats av dödliga krascher. Den statliga utredningskommittén har inlett en undersökning.
I en incident för tre år sedan tvingades passagerare sitta på golvet i mittgången sedan Tatarstan Airlines överbokat en flight mellan turkiska Antalya och Jekaterinburg i Ryssland. Bolaget var då nära att hamna på EU:s ”svarta lista”, men klarade sig med en varning.
Efter vad som har framkommit i ryska medier var de båda piloterna ombord på olycksplanet erfarna, med sammanlagt 21 års flygtid. Men förstepiloten Rustem Salichov hade bara begränsad erfarenhet av det aktuella Boeingplanet.
Just detta plan har varit i trafik sedan 1990. Innan det köptes av Tatarstan Airlines 2008 har det ägts eller leasats av föga kända bolag som Uganda Air, brasilianska Rio Sul och rumänska lågprisbolaget Blue Air.
Ryssland drabbas regelbundet av flygkatastrofer, men är samtidigt att land med mycket högt antal avgångar och landningar.
Små, privata flygbolag har ofta kritiserats för bristande säkerhet. Ett sådant bolag drabbades 2011, då 44 personer omkom utanför staden Jaroslavl, bland dem nästan hela ishockeylaget Lokomotiv Jaroslavl.
De stora ryska flygbolagen däremot anses förhållandevis säkra. På den internationella organisationen Jacdecs flygsäkerhetslista hamnar SAS, på 51 plats, efter såväl Transaero (16:e) som Aeroflot (39:e). Etta på den listan är Finnair.

Kalla Fakta: LFV orsakar alla tredje flygkrasch


Kalla fakta hävdar att det finns enorma brister hos LFV och att verket rentav orsakade var tredje flygolycka under 2012. Nu kräver Haverikommissionen en granskning av säkerheten.

Kalla fakta har granskat svensk flygsäkerhet och fann att var tredje olycka under 2012 berodde på säkerhetsbrister hos LFV. I gårdagens program redovisades en granskning av alla haverirapporter sedan 2008. Antalet flygolyckor som i fjol orsakades av LFV är dubbelt så många som för fem år sedan, trots att flygtrafiken var lägre, skriver Expressen. Brister hos LFV orsakade i fjol 31,3 procent av flygolyckorna och 13,7 procent år 2008.
Ett exempel är olyckan utanför Kebnekaise i mars 2012. Fem personer dog, men inte på grund av tekniska fel i planet. I stället arbetade flygledaren i Kiruna ensam och var oerfaren.
Kimmy Bech, operativ chef vid LFV anser att det inte finns några brister i säkerhetsrutinerna.
– Däremot finns det alltid områden som vi kan förbättra.

New Hope kräver pengar till Filippinerna

Resebranschens egen hjälporganisation New Hope samlar in pengar till två av SOS Barnbyars anläggningar i Filippinerna som efter tyfonen är nästan helt raserade. Scanworld skänkte 10 000 kronor, ett initiativ som snabbt följdes av bland andra JB Travel och Blomgren Travel.

Två av SOS Barnbyars anläggningar drabbades hårt av tyfonen i Filippinerna. Nu hjälper New Hope, tidigare Reseindustrins barnfond, till att samla in pengar till barnbyarna i Tacloban och Calbayog som nästan helt raserades.
Scanworld svarade på New Hopes vädjan om gåvor genom att skänka 10 000 kronor. Därefter satte bland andra också JB Travel och Blomgren Travel in 10 000 kronor vardera.
New Hopes Plusgiro är 90 11 88-3 och Bankgiro 901-1883. Märk betalningen med Filippinerna. Om du har frågor eller önskar en faktura, meddela Elisabet Lanz, vilket belopp du önskar bidra med

Monday, November 4, 2013

Hotet om en strejk avblåst för Norwegian

Det blir ingen strejk bland Norwegians piloter. Beskedet kommer från medlaren Nils Dalseide, uppger norska danska nyhetsbyrån Ritzau.

Piloterna och flygbolaget Norwegian är eniga om ett nytt avtal, skriver fackföreningen Parat på sin hemsida. Även Norwegians svenska presschef Charlotte Holmbergh Jacobsson bekräftar att parterna är överens.
Tvisten har handlat om vad som ska hända med piloternas anställningsvillkor i samband med att flygbolaget vill starta egna dotterbolag i olika länder.

"Det har varit mycket tuffa förhandlingar där vi stått långt ifrån varandra, men vi har fått genomslag för ett gemensamt kollektivavtal i Skandinavien, oavhängigt den omorganisation som pågår", skriver Halvor Vatnar, Norwegian Pilotförenings ordförande, i en kommentar.
Om parterna inte kom överens riskerade flygningar i Sverige att ställas in. Tusentals resenärer hade drabbats. Strejkvarslet omfattade 603 norska, svenska och danska piloter i fackföreningen Norwegian Pilot Union.
– Det finns även svenska och danska piloter som är medlemmar i den norska föreningen, förklarar Charlotte Holmbergh Jacobsson, informationschef på Norwegian i Sverige.
Medlingsförsöken har pågått hela helgen, och fristen löpte ut klockan 24 på söndagen. Men därefter fortsatte man att förhandla på övertid. Ännu vid halv sju-tiden på morgonen pågick medlingsförsöken, enligt Charlotte Holmbergh Jacobsson.
– Flygen går som vanligt tills vi vet om det blir strejk eller inte, säger hon.
Förhandlingarna sköttes under ledning av den norske riksmedlaren. Parterna har givit facket Parat och den norska arbetsgivarorganisationen NHO Luftfart i uppdrag att sköta samtalen.

Netflix super-resolution flödestestet

Framtidens melodi i teknikbranschen heter 4K, skärmar som klarar av extremt hög upplösning. Filmtjänsten Netflix satsar nu på att bli en av de största leverantörerna av streamad film i 4K-kvalitet.

3D är ute och HDTV:n är sedan länge förpassad till historien, dagens tekniktillverkare lägger allt krut på ultrahögupplöst 4K-teknik. Upplösningen, i 4 000 bildpunkter, förväntas inom kort bli ny standard för film och tv, och allt fler aktörer satsar på att ligga i framkant när tekniken slår igenom på allvar. Nu testar filmtjänsten Netflix att streama film i 4K-kvalitet, rapporterar flera tekniksajter.
Ett antal klipp ska i förra veckan ha lagts till i Netflix ordinarie utbud. Klippen, som bland annat visar människor som cyklar och barn som leker i en fontän, var alla i 4K-kvalitet och är del av ett test inför en större lansering av 4K-filmer, skriver tekniksajten Gigaom

Netflix vd Reed Hastings har tidigare sagt att förhoppingen är att företaget ska bli en av marknadens största leverantörer av 4K-video, och en talesperson för Netflix säger nu till Gigaom att företaget hoppas kunna lansera ultrahögupplöst streaming nästa år.

.

Europeiska länder dold kris

Grekland, Spanien och Portugal är kända krisländer, men utanför mediernas spotlight finns också orosmoln i Österrike och Slovenien. Dessutom spår experter att Ukraina är nära en devalvering.
I skuggan av eurozonens hårdbevakade krisländer i Sydeuropa pressas även centraleuropeiska ekonomier.
– Slovenien och Österrike men även Kroatien och Ungern ska man räkna in. De är under viss press av krisen i eurozonen, säger Mikael Johansson, chef för banken SEB:s Östeuropaanalys.

Ett land som hamnat i skuggan är Ukraina. Där kommer ekonomin att försämras under hösten och landets regering kan tvingas devalvera.
– Ukraina är ett stort land som man har glömt bort. Man hade en bankkris 2008–2009 i paritet med krisen i Baltikum, säger Mikael Johansson.
Främst är det fallande världspriser på stål som pressar landet.
– Vår bedömning är att man tvingas devalvera under vintern eftersom man har stora obalanser i sin handel. Dessutom är misstron stor sedan tidigare mot ekonomin, säger Mikael Johansson, som bedömer att Ukraina devalverar sin valuta med minst 10 procent någon gång under första kvartalet 2014.
Finns det risk för smittoeffekter?
– Nej, finansieringen från utlandet är ganska spridd, men en del tyska och ryska banker kan påverkas, dock inte i samma utsträckning som om ett land i eurozonens kärna hade drabbats, säger Mikael Johansson.
Devalveringen kommer inte att få några större positiva effekter för den ukrainska exporten, menar Mikael Johansson.
– Länder som devalverar nu får inte så stor draghjälp eftersom efterfrågan globalt är svag, säger han.
Slovenien är ett annat land som har pressade banker. I början av året började Lars Nyberg, tidigare vice riksbankschef i Sverige, arbeta i ett nystartat förvaltningsbolag som ska ta över bankernas dåliga tillgångar. En liknande konstruktion, Securum och Retrieva, fanns i Sverige under 1990-talets bankkris.
– Det är tre statliga banker som utgör hälften av banksystemet som hamnat i svårigheter, säger Lars Nyberg.
Hur stora tillgångar det handlar om är oklart men Nyberg nämner 1–1,5 miljarder.
– Det är egentligen små pengar i dessa sammanhang, säger han. Andra länder med problem har krävt mycket större tillskott.
Slovenien ingår i det europeiska valutasamarbetet och EU-kommissionen har inflytande på processen vid övertagandet av de dåliga tillgångarna.
– Vi väntar på att kommissionen ska fatta beslut så att vi kan börja arbeta, säger Lars Nyberg, som är frustrerad över att processen dragit ut på tiden.
Kommissionen ska bestämma priset på de tillgångar som överförs så att överföringen inte innebär otillbörligt statsstöd.
– Vi hoppas kunna börja i december eller senast i januari, säger Nyberg.