Bostadsbyggandet släpar efter, trots reform entusiasm

Det har byggts för lite i 96 av de 100 kommuner som vuxit mest sedan 2006, visar DN:s kartläggning. Bostadsminister Stefan Attefall (KD) har tagit mängder av politiska initiativ för att vända utvecklingen men Socialdemokraterna anser att staten också måste skjuta till pengar.

Bostadsbyggandet går trögt i Sverige. Särskilt problematiskt är det i tillväxtregionerna, där enskilda, särskilt unga, har svårt att hitta en bostad. Det medför även stora samhällsekonomiska kostnader genom att arbetsmarknaden fungerar sämre. Folk kan inte flytta dit där jobben finns, vilket bland andra ­Finanspolitiska rådet påpekat.

DN kan i dag presentera nya siffror, framtagna av Statistiska centralbyrån (SCB), som beskriver detta. Kartläggningen visar att i 96 av de 100 kommuner som vuxit mest har byggandet släpat efter befolkningsökningen sedan den borgerliga alliansen fick makten 2006.

 

Procentuellt är glappet störst mellan byggande och befolkningstillväxt i Stockholmskommunen Danderyd. Bland dem som har stort underskott finns flera andra Stockholmskommuner men även högskoleorter som Borlänge och Norrköping. Räknat i antal byggda bostäder är underskottet av naturliga skäl störst i de tre storstadskommunerna. I Stockholm borde det ha byggts cirka 37.000 fler bostäder, i Göteborg 15.000 och i Malmö 13.000.

Regeringen kommer i dag att få hård kritik för att det ser ut så här från en samlad opposition i riks­dagen. På förslag från Socialdemokraterna kommer riksdagsmajoriteten att klubba en uppmaning till regeringen om att ge plan- och bygglagen en samlad översyn.

Det har riksdagen redan gjort en gång. Bostadsminister Stefan ­Attefall (KD) har därefter fortsatt att pumpa ut förslag och initiativ i stort som smått (se faktaruta nedan) och anser därmed att han gjort vad riksdagen önskat. Veronica Palm, bostadspolitisk talesperson inom S, hävdar dock att det fortfarande saknas ett helhetsgrepp.

– Attefall tar inte i de stora strukturella problemen. Vi behöver göra ett omtag och se över vem som har rätt att överklaga, tidsgränser för det och länsstyrelsernas roll i planprocessen, säger Palm.

Men egentligen är det inte detta den stora konflikten i bostadspolitiken handlar om. Palm och Attefall är i grund och botten ense om att enklare regler och snabbare processer är viktigt för att få fart på byggandet. Skiljelinjen går i stället i frågan om det behövs stimulans med statliga pengar.

Bostadspolitiken har de senaste 20 åren förändrats radikalt genom att omfattande statliga subventioner har avvecklats. Inte ens Veronica Palm vill tillbaka till den modell som rådde förr, men hon framhåller som Socialdemokraternas styrka jämfört med alliansen att man är redo att använda skattepengar till att få fart på byggandet.

– Det behövs ett riktat investeringsstöd för det som marknaden inte klarar att leverera, som små hyresrätter, säger Palm som även vill se statliga kreditgarantier för att minska kapitalkostnaderna för bostadsbyggande.

Stefan Attefall anser att S-modellen redan har prövats och visat sig inte fungera.

– Trots subventioner har vi byggt bara hälften av vad jämförbara länder gjort. Det riskerar bara att ge byggherrarna mer vinst i fickan. De jagar subventioner i stället för att utveckla sina produkter.

Bostadsministern försvarar sig mot anklagelserna om att han ”duttar” med att det enligt honom inte finns en enda huvudorsak till bostadsproblemen utan en lång rad faktorer som kräver olika ingrepp.

– Det finns en felaktig uppfattning om att det finns en lösning. Det är en mängd saker som måste förändras och det kan man sammanfatta som regelförenklingar. Där vänder vi på alla stenar, säger Attefall.

Många experter anser att det finns en helig ko som politikerna måste våga röra, nämligen hyresregleringen. Om hyrorna fick sättas fritt skulle det bli lönsamt att bygga mer, lyder resonemanget. Både den borgerliga bostadsministern och Socialdemokraterna avvisar detta och framhåller att systemet har mjukats upp så att faktorer som läge numera kan få visst genomslag.

Den ryska ministern avvisar iPad - har vänt sig till Samsung

Säkerhetsskäl uppges ligga bakom att ryska ministrar och andra regeringsrepresentanter har vänt ryggen åt amerikanska Apples surfplatta Ipad. I stället surfar man nu med plattor från sydkoeranska Samsung.

Journalister observerade att ministrar samlade till ett regeringsmöte inte längre bar på Ipad. På fråga bekräftade kommunikationsminister Nikolaj Nikiforov att ett byte skett ”för inte så länge sedan”.

Ministern sade att hans och kollegernas nya Samsungplattor är ”specialskyddade enheter som kan användas vid arbete med hemligstämplad information”, rapporterar brittiska tidningen The Guardian i sin nätupplaga

Nikiforov förnekade att Ryssland på detta sätt söker slå tillbaka mot USA-utvecklad teknologi, som svar på de sanktioner som väst infört efter det ryska övertagandet av Krimhalvön.

– Vi föreslår inte införande av några sanktioner, sade ministern.

Ryssland dammar nu av tidigare planer om att införa ett eget kortbetalsystem, med syfte att minska beroendet av de ledande kortaktörerna Visa och Mastercard. Kursomläggningen följer på de sanktioner, riktade mot ryska ekonomiska intressen, som USA infört efter ryska militärens övertagande av Krimhalvön, skriver nyhetsbyrån Reuters

Ja stigande trängselskatt - pengarna går till tunnelbanan

Trängselskatten i Stockholm höjs och området som omfattas utökas – Essingeleden kommer att ingå i zonen. Förändringen införs från och med den 1 januari 2016. Pengarna ska gå till utbyggnad av tunnelbanan i Stockholms län.

Förslaget, som arbetats fram av regeringen, röstades på onsdagen igenom av riksdagen.

För innerstaden gäller att högstabeloppet, som tas ut under högtrafik, blir 35 kronor, en höjning med 15 kronor. För lägstabeloppet blir det en blygsammare höjning, från 10 kronor till 11 kronor.

Högstabeloppet för färd på Essingeleden stannar vid 30 kronor.

Taket för maximal trängselskatt under ett dygn höjs från dagens 60 kronor till 105 kronor.

Lagrådet, med uppdrag att yttra sig över lagförslag innan riksdagen tar beslut, gjorde i december förra året tummen ner för vissa följder av förslaget om att även ta ut trängselskatt för färd på Essingeleden. Huvudsakliga invändningarna handlade om fara för urholkad personlig integritet och olägenhet för resande från avlägsna orter.

Mobil täckning är bra

I dag går det att prata i mobiltelefon på cirka 84 procent av Sveriges yta, medan de snabba 4G-näten för mobilsurfande tillsammans täcker drygt 40 procent av landet.
Det visar en ny rapport från Post och telestyrelsen, PTS.

I dag går det att prata i mobiltelefon på cirka 84 procent av Sveriges yta, medan de snabba 4G-näten för mobilsurfande tillsammans täcker drygt 40 procent av landet.
Det visar en ny rapport från Post och telestyrelsen, PTS.

I maj förra året fick PTS ett uppdrag av IT-minister Anna Karin Hatt (c) att kartlägga hur täckningen för mobiltelefoner och mobila bredband ser ut. Bakgrunden var bland annat artiklar som DN Ekonomi publicerat om teleoperatörernas bristfälliga täckningskartor.
Sedan dess har både Telia, Tele2 och Telenor presenterat stora satsningar på utbyggnad av mobilnäten i landet. Telia har lovat en yttäckning på 90 procent i 4G-nätet till 2015. Telenor och Tele2 berättade för några veckor sedan i DN Ekonomi att man ska bygga ut sitt gemensamma 4G-nät att täcka 90 procent av Sveriges yta fram till 2016. Samtidigt bygger man ut gsm-nätet för mobilsamtal.

– Det är mycket positivt, säger PTS generaldirektör Göran Marby.
Mobiloperatörernas täckningskartor har kritiserats för att inte visa sanningen. PTS har nu samlat in statistik från hela landet för att se hur det ligger till med mobiltäckningen i verkligheten.
Tidigare har den allmänna sanningen varit att den geografiska täckningen för mobilsamtal i Sverige varit på cirka 90 procent, nu har ni dragit ned den bedömningen till 84 procent. Varför?
– Vi ställer högre och rimligare krav i den här mätningen och räknar på ett mer användarverkligt sätt, med dagens förutsättningar. Siffran 84 procent utgår från antagandet att mobiltelefonen hålls mot örat eller skärmas av handen. Om telefonen hålls fritt och handsfree eller högtalarfunktionen används blir motsvarande siffra 91 procent, säger Urban Landmark, rådgivare på PTS som arbetat med undersökningen.
När det gäller bredbandstäckning i lite högre hastigheter, 10 Mbit/s, är siffran betydligt lägre. Om man räknar samman landets 4G-nät kommer man upp i den hastigheten på cirka 42 procent av landets yta. Men även här ökar den geografiska täckningen, till 56 procent, om man håller telefonen fri från kroppen, till exempel genom att placera mobilen på ett bord.
Bästa yttäckningen för datatrafik med en hastighet på 10 Mbit/s i 4G-nätet finns i Stockholm län med 99 procent. Sämst står det till i Norrbottens län med 12 procent.
De snabbaste mobila bredbanden – 30 Mbit/s – täcker endast ett par procent av Sveriges yta än så länge.
I undersökningen finns nu för första gången också en siffra på inomhustäckningen för mobilsamtal:
– Inom 70 procent av landets yta är det troligt att du har täckning även inomhus – särskilt om du står nära ett fönster, säger Urban Landmark

Två skadade i balkongen kollaps

En balkong på ett radhus i Hässelby i nordvästra Stockholm har rasat. Fyra personer var inblandade i olyckan varav två har skadats.

En balkong på ett radhus i Hässelby i nordvästra Stockholm har rasat. Fyra personer var inblandade i olyckan varav två har skadats.

– De städade på balkongen när balkongfästena släppte, säger Eva Nilsson, informatör hos Stockholmspolisen.
Polis, räddningstjänst och SOS har enheter på plats vid tvåvåningshuset.

– Jag vet inte vilken typ av skador det rör sig om, säger Eva Nilsson.

TT

Och hur mycket data som behöver Mobile

Det kan vara svårt att veta vad man ska ha för mobilabonnemang. Nu kommer en dataräknare som gör valet lite lättare.

DN har tidigare berättat att mobiloperatörerna nu marknadsför sina abonnemang utifrån hur mycket datatrafik man har behov av. I dag har de flesta operatörer fast pris på telefoni och sms. Det som skiljer ett billigt abonnemang från ett dyrare är just datamängden man har rätt att göra av med.

Men det har varit svårt för gemene man att veta på vilken nivå man ska lägga sig. Det har den oberoende mobil- och abonnemangsförsäljaren Phone House märkt i sina butiker. Därför har man nu tagit fram en funktionpå sin hemsida där du själv ställer in hur mycket bilder du lägger ut, hur mycket du lyssnar på musik från Spotify, hur mycket du tittar på film etcetera. Sedan räknar databeräknaren ut hur omfattande abonnemang du behöver i fråga om datatrafik.

– Det är viktigt kolla upp att man hamnar rätt. Annars kan man råka ut för höga extrakostnader – alternativt betala ett för dyrt månadspris, säger, Jonny Malmlöf, pr-ansvarig på Phone House.

Han uppskattar att en användare med Iphone 5 s i genomsnitt gör av med 3,5 GB per månad för datatrafik.

På landsbygden att få hjälp Thaksin glömd

I Bangkok förbereder sig demonstranter för att sabotera valet på söndag och störta regeringen. Tjugofem mil norrut är folksamlingen av ett annat slag. Mer än två tusen bröllopsgäster har samlats under bar himmel. Fyra av fem stödjer premiärministern.

Allt är dukat för brudparet. På scenen spelar ett band och maten bärs in. Detta är sedan länge Thaksinbygder, en fattig del av Thailand där den forne premiärministern byggde upp en maktbas som står sig än i dag.

Allt är därför dukat för en ny valseger för mannen och hans släkt som splittrat Thailand i två delar.

Vid ett festbord sitter borgmästaren och småpratar. Salakchit Kimtakul blev borgmästare när Thaksin Shinawatra styrde Thailand. Hon blev en lokal hjälte när hon försåg den uttorkade orten med vatten­kanaler och brunnar som bekostades från Bangkok.

Tio år senare är hon fortfarande en av Thailands få kvinnliga borgmästare. Spåren av Thaksin Shinawatra syns överallt. Det gäller inte bara borrade brunnar, utan också kor, grisar, grönsaksodlingar och små familjeföretag. Mannen, vars ande fortsätter att ständigt sväva över politiken, såg till att varje by i Thailand fick ett lån på en miljon baht, cirka 200 000 kronor.

Manoon Klomkhontot är evigt tacksam. När han vaknar och tittar ut ser han sina 36 kor och kalvar. Han började med två tomma händer och ett lån. För pengarna köpte han sex kor, det blev början på hans karriär som mjölkbonde.

– Jag ska rösta som jag brukar, fastslår han.

Det innebär att han lägger sin röst på Puea Thai, regeringspartiet som leds av Thaksins yngre syster Yingluck Shinawatra. Men det är fortfarande Thaksin som mjölkbonden ser framför sig när han går till vallokalen. Han tänker på honom som en välgörare som lyfter upp gräs­rötter ur fattigdom och lär sådana som han själv att stå på egna ben.

På bröllopsfesten upphör maten aldrig att komma in på borden. Det blir snart uppenbart att alla inte är fattiga i denna del av Thailand. Brudens pappa är i försäkringsbranschen och det tisslas gäster emellan om vilken politisk sida han står på: den gula oppositionen, som bojkottar valet, eller den röda som vunnit samtliga val sedan 2001.

Borgmästaren möts av hälsningar överallt. Hon känner sin kommun och tror att minst 80 procent av gästerna kommer att rösta rött, det vill säga för regeringen Shinawatra.

Samma släkt har fått tiotusentals demonstranter ut på gatorna i Bangkok. Thaksin, heter det, är en smart manipulatör. Han är hjärnan bakom sin systers regering. En domptör som korrumperat hela det demokratiska systemet och som måste bort. Thaksin fortsätter att spöka i politiken trots att hans regeringar tidigare avsatts av både militärer och domstolar. Kritiken nu är inte kall och hård, den är eldfängd och desperat, och har syftat till att försvara genomförandet av en förändring som går vid sidan av den demokratiska ordningen.

Hittills har de så kallade rödskjortorna, gatans regeringsanhängare, hållit sig lugna. På distans har de följt protesterna i huvudstaden och den mäktiga valkommissionens försök att senarelägga valet.

– Här är vi för demokrati, men det är inte vad demonstranterna önskar. Det verkar som att de inte tänker backa och därför tror jag att kaos utbryter efter valet, säger Chalinee Athikhomsombat, chef i byn Kutmuang med 800 invånare, i provinsen Nakhon Ratchasima.

Vid bordet på bröllopsfesten löper samtalet fritt. Borgmästaren och bychefen konstaterar att pengar kan samla 2 000 gäster till ett bröllop.

– Själva skulle vi kunna samla 50 000 människor för vårt land om vi vill. Du 20 000 och jag 30 000 stycken, säger borgmästaren.

Det är en antydan om vilka det är som kan mobilisera folkmassor som klär sig i rött om det skulle bli aktuellt med motprotester.

Risfarmaren Temsuk Saiphotphong har sin syn klar. Han kallar demonstranterna i Bangkok för avund­sjuka. Avundsjuka på majoriteten som vinner alla val.

– Hade det inte blivit val nu hade det inte funnits någon rättvisa och då hade det blivit blodbad, säger han.

I två månader har han väntat på ersättning för familjens skörd från regeringens omdiskuterade prisgaranti på ris, som belastar landet med tiotals miljarder kronor om året. Staten är skyldig honom motsvarande 30 000 kronor.

– Vi väntar på pengarna, men mest tycker jag synd om regeringen för att Thailand har hamnat i en sådan röra igen. Det uppmärksammas i hela världen och jag skäms som thailändare för att det finns invånare som beter sig som demonstranterna. Om oppositionen inte ger sig efter valet så dödar den sig själv och kommer att förtvina, tror risbonden.

Han tittar upp och undrar om jag inte ska fråga hur han ska rösta i valet. Som om det skulle behövas. Sedan pratar han om hur Thaksin Shinawatra förstår problemen i Thailand. Om hur han var den förs­te som intresserade sig för att ge landsbygden någon service. Och hur han hjälpte fattiga att ta sig upp på egna ben.

– Därför älskar vi Thaksin, säger Temsuk Saiphotphong. Och Yingluck har gjort rätt som ger oss mer betalt för riset. Nu är mellanhänderna borta, som var de som tog vinsten ifrån oss tidigare.

Att hans hjälte Thaksin Shinawatra skulle vara korrupt, som kritikerna hävdar, vägrar han att tro. Till slut säger bychefen att de flesta thailändska politiker är korrupta, kanske också Thaksin och Yingluck Shinawatra.

– Skillnaden, konstaterar hon, är att de använder pengarna för att gräsrötterna ska få en framtid.